Rapporten “Human rights in Asia-Pacific: A review of 2019”
är den första av fem regionala årsrapporter för 2019.

Under våren släpps ytterligare fyra som var och en  fokuserar på läget i de fyra andra regionerna. På www.amnesty.org uppdateras informationen löpande och årsrapporten finns nu i samlad digital form.

Den här rapporten går igenom situationen för mänskliga rättigheter i 25 stater och territorier, i länder som till exempel Afghanistan och Kina.

— 2019 var ett år av förtryck i Asien. Men det var också ett år av motstånd. När regeringar runt om på kontinenten försökte rycka upp grundläggande rättigheter med rötterna slog folket tillbaka. Och de unga tog täten i den kampen, säger Nicholas Bequelin i ett pressmeddelande från organisationen.

Några exempel på det är massrörelsen mot Kinas maktutövande i Hongkong som leds av studenter. I Indien protesterar studenter mot anti-muslimska lagar. Unga i Thailand stödjer ett nytt oppositionsparti och i Taiwan står de upp för hbtq-personers rättigheter.

Hot och våld

Rapporten berättar om fredliga protester som styrande i flera av regionens länder har mött med hot, våld, fängslanden och mord. Om hur människor straffas hårt om de uttrycker kritik på nätet eller i demonstrationer mot totalitära beslut och regimer. Med hot och våld mot journalister försöker också olika regimer att tysta medier.

De stora länderna Kina och Indien har enligt rapporten varit tongivande i regionen med sitt förtryck av medborgare och tydliga avståndstagande till mänskliga rättigheter. Kina har till exempel velat se en lag i Hongkong som skulle ge den lokala regeringen makt att utlämna misstänkta personer till fastlandet.

Kinas president Xi Jinping har kallat Hongkongbornas demonstrationer mot det här för ett försök till att dela Kina och sagt att de protesterande kommer att få ”krossade kroppar och ben smulade till pulver”.

Med det har inte stoppat folket i Hongkong. Deras regelbundna protester ute på gatorna mot lagen, regimens brutalitet mot oliktänkande och övervakningssamhälle, har satt igång en flodvåg av motstånd från folk i flera andra länder. Och den internationella brottmålsdomstolen utreder till exempel tusentals mord på människor i Filippinerna där polisen anklagas.

— Asiater blir tillsagda att deras kamp för rättvisare samhällen är fantasier. Att det inte går att göra något åt ekonomiska skillnader, att den globala uppvärmningen är ofrånkomlig och naturkatastrofer oundvikliga. Och tydligast av allt, de blir tillsagda att försöken att utmana detta inte kommer att tolereras, säger Biraj Patnaik, chef för Amnesty i Sydasien.

Ljus i totalitärt mörker

Men det finns undantag, där kampen för mänskliga rättigheter går framåt. I till exempel Taiwan har samkönade äktenskap blivit lagliga efter aktivisters ihärdiga kamp.

Regimen i Brunei var på väg att införa lagar mot otrohet och sex mellan män, med stening som straff men de styrande fick backa efter kraftfulla protester. Och i Hongkong är lagförslaget att överlämna brottsmisstänkta till Kina stoppat men kampen fortsätter mot de övergrepp som demonstranter där utsätts för.

— Demonstranter över hela Asien har inte låtit sig kuvas. Trots svårigheterna och motståndet har de inte tystnat. Och tillsammans riktade de ett budskap om motstånd till de regeringar som fortsätter att kränka mänskliga rättigheter i sin strävan efter att stärka sin makt, säger Nicholas Bequelin.

Rapporten “Human rights in Asia-Pacific: A review of 2019”