För fem år sedan tillkom FN:s Agenda 2030, en överenskommelse mellan 193 länder med målet att minska ojämlikheterna och öka rättvisan i världen fram till år 2030.

Men fortfarande är ojämlikheterna i Sverige stora, visar rapporten där Statistiska Centralbyrån (SCB) har tittat på hur arbetet med att nå överenskommelsens mål går.

Enligt SCB, som har valt att rikta in årets rapport på grupper där målen nås i mindre utsträckning än andra, finns flera av utmaningarna från 2015 kvar i dag. Och på vissa områden ökar till och med ojämlikheterna.

Det är samma sak som vi sade när vi släppte förra rapporten för ett år sedan.

– Det finns ojämlikheter och det är svårt att se att vi kommer att kunna nå miljömålen som det ser ut nu, och dessutom handlar det om våld och mobbning. Det är fortfarande våra utmaningar, säger Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig vid SCB.

"Särskilt sårbara"

Under pandemivåren 2020 var det vanligare med dödsfall med bekräftad covid-19 bland låginkomsttagare, människor från låginkomstländer, lågutbildade och ogifta äldre.

Om man tittar på ekonomisk ojämlikhet har inkomsterna generellt ökat under senare år, men mer för höginkomsttagare och mindre för låginkomsttagare, vilket har lett till att skillnaderna har ökat. Samma mönster finns när det gäller livslängd.

– Medellivslängden har ökat mycket i Sverige sedan 70-talet, men mer för grupper som redan har en hög medellivslängd än för grupper som har en lägre medellivslängd generellt, säger Sara Frankl.

Påverkar skolresultat

Barns välbefinnande påverkas av bland annat familjens ekonomiska ställning, och ungefär tio procent av barnen i Sverige kan ha utsatts för psykisk eller fysisk misshandel eller vanvård, visar rapporten. Dessutom har den socioekonomiska bakgrundens betydelse ökat när det gäller elevers skolresultat. Det påverkar även deras utbildningsnivå i vuxen ålder, visar rapporten.

– Det ser ut som att utbildning kan ha en ganska utjämnande effekt, att en likvärdig skola verkar kunna utjämna olika typer av skillnader och ojämlikheter. Inte ensamt såklart, men det tror jag är en viktig del, säger Sara Frankl.

Det är vanligare med ekonomisk utsatthet bland utrikesfödda än bland människor som är födda i Sverige. Dessutom är det vanligare bland arbetslösa att avstå vård av ekonomiska skäl, men även bland personer födda utanför Europa och personer som har en icke-heterosexuell identitet.