DEBATT På flera sätt är det i linje med människans natur att vi genom vårt agerande undergräver förutsättningarna för vår egen framtid. Kontrollerandet av atomklyvning har gett oss fantastiska möjligheter till ren energi, men framstegen har också skapat atombomber. Upptäckten av penicillinet har gett hundratals miljoner människor en bot mot bakterierna, men vår överanvändning av antibiotika leder också till resistens och återkomsten av en gång botbara sjukdomar.
Människan hittar alltid något sätt att fördärva för sig själv. Men vår uppfinningsrikedom och förmåga till anpassning används för det mesta till goda ändamål, också i klimatkrisen. Tekniska framsteg har gjort det möjligt att göra omvända koldioxidutsläpp, alltså att fånga in koldioxid vi en gång släppt ut. Det borde Sverige och världen satsa på.
Flyget och bilen har gjort världen mindre, och resor som för några hundra år sedan kunde ta ett halvår eller längre, kan i dag genomföras på timmar. Betong och stål har gett oss möjlighet att bygga stora sjukhus och infrastruktur som skapar välstånd.
Samtidigt bidrar alla mänsklighetens framsteg till att mängden koldioxid i atmosfären har stigit i rekordfart sedan den industriella revolutionen började. Precis som vi måste upphöra med överanvändningen av antibiotika och nedrusta kärnvapen så måste vi också motverka utsläppen av koldioxid.
Men att minimera utsläppen och nå Parisavtalets mål är inte tillräckligt. Vårt mål måste vara att i god tid innan århundradets slut återställa koldioxidnivåerna i atmosfären till förindustriella nivåer. Det är ett ambitiöst mål, men det är genomförbart, om världens ledare tar sig samman.
I LUF:s nya rapport Grön skatteväxling – på riktigt föreslås 32 miljarder i grön skatteväxling. Huvuddelen av rapporten utgörs av olika höjda skatter på klimatskadlig verksamhet, bland annat slopade undantag från koldioxidskatt och en ny skatt på metan. Detta växlas sedan mot sänkt skatt på arbete, men även en lagringspeng för insamling av koldioxid. En ekonomisk stimulans för att minska atmosfärens koldioxidnivå i form av en lagringspeng är nödvändig för att kunna återgå till förindustriella nivåer.
Det finns två huvudsakliga sätt att binda och lagra koldioxid från atmosfären. Det första är att nyttja naturens egen mekanism, fotosyntesen. All växtlighet, såväl på land som i havet, binder koldioxid när den växer. Växtlighet i form av träd kan vi dessutom använda för att tillverka smörknivar, brödkavlar, stolar och hus. Så länge träet inte förmultnar eller eldas upp, förlängs dess bindning av koldioxid.
Därför bör svenska kommuner och byggbolag bygga mer i trä, och vårt användande av trä som material borde öka. Varje gång ett nytt hus, eller för den delen en ny stol byggs i trä, så skapas dessutom utrymme för nyplantering och ännu mer koldioxid kan bindas från atmosfären. Användandet av mer trä i Sverige och i världen kommer även vara bra för svenska jobb eftersom Sverige har en mycket välutvecklad skogsindustri.
Det andra sättet att minska mängden koldioxid i atmosfären är genom mekanisk avskiljning av koldioxid, som sedan begravs under marken i flytande eller fast form. På engelska går det under samlingsnamnet carbon capture and storage (CCS). Man kan göra det direkt vid en stor usläppskälla, och i princip nolla utsläppen från exempelvis en cementfabrik eller stålfabrik.
Man kan också fånga in biogen koldioxid, vilket i praktiken skapar minusutsläpp (BECCS). Eller så kan man suga in luft direkt från atmosfären och filtrera bort koldioxid, det som kallas direct air capture (DAC). Genom olika CCS-tekniker kan vi i mycket högt tempo ta bort den koldioxid som vi redan har tillfört atmosfären, och alltså rulla tillbaka klimatförändringarna.
Precis som att den som släpper ut koldioxid ska betala för sig bör även den som fångar in och lagrar koldioxid får betalt i samma utsträckning. Ekonomiska incitament är även nödvändiga för att det ska löna sig tillräckligt mycket att minska mängden koldioxid i atmosfären genom carbon capture eller byggande i trä.
Därför är det glädjande att Liberalerna efter påtryckningar från Liberala ungdomsförbundet har föreslagit en lagringspeng för koldioxid, som regeringen nu kommer att arbeta vidare med. Det är viktigt att storskaliga lösningar som CCS kommer på plats snart, innan självförstärkande effekter av tinande permafrost eller smältande glaciärer blir alltför ohanterliga. Liberala ungdomsförbundet föreslår att den lagringspeng som förhoppningsvis snart införs i Sverige bör utökas till att också innefatta träprodukter.
Att minska utsläppen är inte tillräckligt ambitiöst. Vi måste sikta mot ett förindustriellt klimat.
