Amnesty International har dokumenterat att etiopiska säkerhetsstyrkor begått ”fruktansvärda övergrepp som ett svar på attacker från väpnade grupper och våld mellan olika befolkningsgrupper i Amhara och Oromia”, enligt en ny rapport.

– Med ett val i antågande är risken stor att de här övergreppen kan eskalera om inte regeringen ser till att säkerhetsstyrkorna agerar inom lagens ramar och att de förblir opartiska i sin tjänsteutövning, säger Deprose Muchena, regionchef på Amnesty International, i ett pressmeddelande.

Valen, som skulle genomförts i augusti 2020, skjuts fram på grund av pandemin. Men spänningar mellan etniska och religiösa befolkningsgrupper har ökat, enligt rapporten, och säkerhetsstyrkor har använt granater och vapen, satt eld på hus, genomfört utomrättsliga avrättningar, våldtäkter, godtyckliga gripanden och fängslanden.

Amnesty International har dokumenterat utomrättsliga avrättningar av minst 39 personer i Oromia.

– Myndigheterna måste omedelbart upphöra med detta fruktansvärda dödande. De måste också se till att de ansvariga ställs till svars och att rättvisa skipas, säger Deprose Muchena.

Sedan mars 2019 har säkerhetsstyrkor bränt ner hemmen för minst 60 familjer i regionen Oromia. Dåden skedde ofta när familjerna var kvar i husen. Ytterligare 300 familjer har tvångsförflyttats från sina hus på landsbygden till förstäder.

– Lagar och ordningsföreskrifter ska aldrig skada människor eller ta ifrån dem deras levebröd så att de hamnar i fattigdom. Myndigheterna måste säkerställa att alla vräkta och förflyttade familjer omedelbart kan återvända på ett säkert sätt till sina hem och sina gårdar, säger Deprose Muchena.

Abiy Amheds regering tar avstånd från de ”illvilliga påståendena om utomrättsliga avrättningar, avhysningar och förstörelse av egendomar”, enligt TT.

Många drabbade anklagas för att vara medlemmar av den väpnade grenen av den regimkritiska Oromos befrielsefront (OLF), som kämpar för självständighet för delstaten Oromia och folkgruppen oromo.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har hyllats för ett omfattande reformarbete för att göra landet mer demokratiskt. 2019 fick  han Nobels fredspris för ”sitt arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete, och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”, enligt Nobelkommittén.

Han gav tusentals fångar amnesti och tidigare terroriststämplade rörelser fick bilda laglig opposition. Men aktivisten Jawar Mohammed, som tillhör samma folkgrupp som Abiy Ahmed, har kritiserat styret och anklagat säkerhetsstyrkor för att mobilisera en attack mot honom.

– Hotfullhet är början på ett auktoritärt styre, sa Jawar Mohammed till AFP i oktober 2019.