Protesterna i Thailand fick nytt bränsle sedan högsta domstolen igår frikände premiärminister Prayut Chan-o-cha från anklagelser om att brutit mot etiska klausuler i konstitutionen. Ledaren sitter därmed kvar på sin post. 

Sedan i somras har framför allt unga thailändare tagit gatorna i besittning i protest mot landets auktoritära regering, som i sin tur har starka band till monarkin. Det thailändska kungahuset har av tradition varit höjt över kritik och enligt lag kan majestätsbrott ge upp till 15 års fängelse. Flera av frontfigurerna i protesterna sitter nu i förhör hos polisen, anklagade för bland annat ärekränkning av kung Maha Vajiralongkorn.

Patriarkal prägel 

En av dem är den 22-åriga studenten Panusaya Sithijirawattanakul; hon har blivit ett av rörelsens ansikten utåt sedan hon i augusti läste upp ett manifest som i tio punkter kräver reformering av monarkin, som tillsammans med regeringen och militären också kritiseras för sin starkt patriarkala karaktär. Utöver att monarkins och regeringens ställning utmanas har med tiden en rad andra frågor lyfts på agendan, där just kampen för kvinnors och flickors rättigheter är särskilt framträdande.

– Monarkin och militären har all makt i Thailand. Jag skulle inte tveka att säga att män har nästan all makt i Thailand, sa Sithijirawattanakul till New York Times i september.

"Var är rättvisan?"

Vid sidan av monarken har premiärminister Prayut Chan-o-cha blivit en symbol för detta patriarkat. Prayut Chan-o-cha är en före detta militär som tog makten genom en statskupp 2014. Han svor då att försvara monarkin och att ena ett splittrat land och införde en ny konstitution som gav både honom själv, militären och kungen ökad makt. Omvalet av honom i fjol anses inte ha varit demokratiskt och trots att Prayut Chan-o-cha leder en nationell kommitté för jämställdhet har han tydligt tagit avstånd från idén om lika rättigheter för män och kvinnor.

Domslutet igår gällde anklagelser rörande premiärministerns bostad, en militär residens där han fortsätter att bo trots att han sedan länge lämnat armén. En enig rätt fastslog att det inte förelåg någon intressekonflikt eller något lagbrott utan att premiärministern fortsatt har rätt till den bostad som skattebetalarna finansierar, och att han kommer fortsätta inneha sin position som landets ledare, skriver VOA News. Detta ledde omedelbart till nya gatuprotester i en av Bangkoks förorter, med tiotusentals demonstranter.

– Domstolen bryr sig inte om några andra än sina egna. De vill bara att deras allierade sitter kvar vid makten. Var är rättvisan?, frågade sig 25-åriga Piraya som VOA News talade med.

Risk för upptrappning 

Demonstranterna har hittills inte låtit sig avskräckas av vare sig rättsliga påföljder eller polisens vattenkanoner. Inte heller har de fått något gehör för sina krav. I en debattartikel i Sydsvenskan skriver Karin Zackari, doktor i mänskliga rättigheter och verksam vid Lunds universitet, att erfarenheter från tidigare protestvågor gör att alla är beredda på kraftigare våld. Samtidigt konstaterar hon att stora delar av världen reagerar med passivitet. ”Medan proteströrelsen har allierade i andra asiatiska länder och stöttas av internationella människorättsorganisationer så är omvärldens ledare, inklusive Sveriges och EU:s, tysta.”