I dag finns omkring 2 000 fartkameror och tillsammans har de tagit omkring 300 000 fortkörare på bar gärning per år de senaste tre åren – 145 000 på sex månader är därför mer eller mindre enligt prognos.

En kamera i Göteborg toppar än så länge årets lista med flest fortkörare på bild – närmare bestämt 4 239 stycken på sträckan Bräckemotet – Eriksbergsmotet. Silver och bronsplats tar kameror i Stockholm på sträckorna Norra- och Södra länken, med 3 921 och 3 253 bilder respektive.

Så många kör för fort

Men antalet fortkörare är inte viktigt, menar Eva Lundberg, nationell samordnare av trafiksäkerhetskamerorna hos Trafikverket.

– Vi tycker inte att antalet registrerade hastighetsöverträdelser är intressant, syftet med trafiksäkerhetskamerorna är att rädda liv och minska antalet allvarligt skadade.

När trafikverket placerar ut nya kameror väljer de sträckor där medelhastigheten är mer än fem kilometer per timme över skyltad hastighet och beräknad olycksrisk är hög. Det innebär att de framförallt väljer 70, 80 och 90-vägar utan mitträcke.

– Det vi följer är hastighetsefterlevnad vid kamerorna och endast fem procent kör fortare än gällande hastighetsgräns, säger Eva Lundberg.

Räddar 20–30 liv

Enligt polisen leder omkring 40 procent av ärendena de får in via kamerorna till att någon lagförs för brottet. Att inte alla som fångas på bild lagförs beror oftast på att väderförhållanden gör att bilderna blir suddiga.

– Vi är ganska nöjda med siffran. Syftet är inte att ta så många fortkörare som möjligt, utan syftet är att rädda liv. Kamerorna bidrar till att sänka hastigheterna vilket leder till färre döda och svårt skadade i trafiken, säger

Maria Kleemo, gruppchef och förundersökningsledare på polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll, ATK.

Sedan verksamheten med fartkameror startade inom polisen 2006 har statistiken talat sitt tydliga språk.

– När vi väl har etablerat kameror på en sträcka så ser vi att antalet dödsfall och svårt skadade i trafiken sjunker, säger Maria Kleemo.

Trafiksäkerhetskamerorna räddar cirka 20-30 liv per år och minskar antalet svårt skadade i trafiken med omkring 30 procent, enligt Polisen och Trafikverket.