Diskussionen om basinkomst och helikopterpengar har verkligen tagit fart i Sverige under de senaste veckorna. För bara ett par dagar sedan gick till och med Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank, ut och rekommenderade basinkomst i minst ett halvår. Kanske inte just nu – men om några månader, när den värsta coronarelaterade krisen lagt sig. Andra ekonomer protesterar mot förslaget, exempelvis John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, men håller ändå med om att det i ett senare skede kan behövas helikopterpengar för att stimulera ekonomin.
Att ekonomer fokuserar på ekonomi är förstås inget konstigt, men det finns andra anledningar till att införa basinkomst – och det redan nu, inte om några månader. Den starkaste anledningen är kanske det våld mot främst kvinnor och barn som förväntas eskalera under de kommande månaderna. Siffror från andra coronadrabbade länder talar sitt tydliga språk; i Kina tredubblades antalet anmälningar om våld i nära relationer under februari jämfört med samma månad året innan. I Danmark har antalet personer som kontaktat kvinnojourer och kriscenter dubblats sedan statsminister Mette Frederiksen införde karantänregler, och samma tendens har setts i Brasilien. I Italien rapporterar hjälplinjer att telefonsamtal från våldsutsatta kvinnor sjunkit markant, men antalet desperata textmeddelanden istället har ökat dramatiskt. I Spanien har en man slagit ihjäl sin fru inför ögonen på deras barn under karantänen.
Den svenska regeringen har nyss tagit beslut om 100 miljoner i extra stöd till barn- och kvinnorättsorganisationer, och det kommer behövas när utsatta kvinnor och barn blir isolerade i hemmet med en våldsam partner när vi nu går in i vad som verkar vara kulmen av coronaspridningen. Men det är inte bara isoleringen som ligger till grund för ökat våld. Korrelationen mellan relationsvåld och ekonomisk stress är väl dokumenterad. I en stor studie från 2016 undersöktes exempelvis mäns våld mot kvinnor i USA under börskraschen och tiden därefter, och resultatet visade en klar koppling mellan ekonomisk kris och våldsutövande. Det var inte heller enbart när mannen själv drabbades ekonomiskt som våldet ökade, utan hela den samhälleliga osäkerheten kring framtiden och det överliggande hotet om eventuell arbetslöshet påverkade.
Fattigdom och ekonomisk otrygghet är självklart inte enda anledningen till destruktivitet i relationer, men de triggar våldsamma beteenden och bidrar till att de eskalerar. Det är därför vi inte kan vänta med basinkomst tills efter den värsta coronakrisen är över, oavsett vad ekonomerna säger. Den ena sidan av basinkomstens fördelar är nämligen att utsatta människor kan välja att lämna en våldsam partner på dagen utan att behöva oroa sig över huruvida de kan få något ekonomiskt stöd när de går. Eller när de skulle kunna få det, nu när alla säkerhetssystem redan är överbelastade.
Den andra sidan är att basinkomst faktiskt har dokumenterad effekt på förekomsten av våld i relationer överhuvudtaget: exempelvis kan organisationen Give directly, som har ett pågående långtidsprojekt med basinkomst i Kenya, visa siffror på att förekomsten av våld i hushåll som nu mottar basinkomst minskat med över 50 procent. Ekonomisk trygghet minskar våldet. Ekonomisk otrygghet ökar våldet. Det är matematik som vem som helst kan förstå, ekonom eller inte.
Vi behöver införa ett tydligt och säkert system redan nu. Vi behöver skapa maximal trygghet i denna tid av osäkerhet och oro. För människors skull, för de allra mest utsattas skull, inte för ekonomins.
Tumme upp:
Alla som arbetar inom vård och forskning kring coronaviruset.
Tumme ner:
Privatiseringen av apoteken som nu verkligen visar sig vara en dålig idé.
