Armenien och Azerbajdzjan anklagar varandra för att ha beskjutit respektive lands territorium utanför den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Civila offer rapporteras från båda sidor och trycket från omvärlden om slut på striderna ökar.
Hårda strider fortsatte under natten mot tisdagen. En civilperson dödades i den armeniska staden Vardenis under artilleribeskjutning och en drönarattack från azeriska styrkor, enligt Armeniens utrikesdepartement.
Det sägs vara det första dödsoffret på armeniskt territorium sedan striderna i Nagorno-Karabach bröt ut i helgen.
Azerbajdzjan å sin sida anklagar Armenien för att från Vardenis ha beskjutit det azeriska gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien.
Möte i FN
Azerbajdzjan president Ilham Aliyev säger att tio civila har dödats av artillerield från Armenien sedan i söndags.
Flera tiotal personer har dödats i striderna sedan i helgen och de flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.
FN:s säkerhetsråd håller ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach på tisdagskvällen och maningarna från omvärlden om ett slut på striderna blir allt fler. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har i samtal med de båda ländernas ledare vädjat om ett omedelbart eldupphör, säger hennes talesperson.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Frankrikes president Emmanuel Macron manar till återupptagna samtal i den så kallade Minsk-gruppen, som försökt medla i konflikten sedan början av 1990-talet.
Utdragen konflikt
De uppblossade striderna beskrivs som de värsta sedan 1990-talet. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.
Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.
Ryssland uppmanar Turkiet att arbeta för att få slut på striderna.
– Vi uppmanar båda sidor, i synnerhet samarbetsländer som Turkiet, att göra allt de förmår för att få till stånd en vapenvila och återgång till en fredlig lösning på konflikten genom politiska och diplomatiska medel, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till journalister.
Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach
Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.
Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Källa: Landguiden/UI