Måndagen den 2 november inleds rättegången i Hovrätten för Västra Sverige där ett flertal medlemmar från den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) står åtalade för bland annat hets mot folkgrupp.

Det hela är kopplat till händelser som ägde rum under en demonstration i Göteborg i slutet av september 2017. Målet har tidigare prövats av Göteborgs tingsrätt, som då friade de åtalade NMR-anhängarna. Detta var i slutet av oktober 2019.

Människorättsorganisationen Civil rights defenders, som själva polisanmälde flera personer från NMR under nämnda demonstration, var kritiska till tingsrätten beslut.

– Vi är besvikna över att domstolen tolkar hatlagstiftningen snävt. Vi menar att domstolen borde ha gjort en bredare tolkning och bedömt att de olika handlingar som NMR utförde under demonstrationen utgjorde hets mot folkgrupp och därmed är olagliga, sa John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders, vid tidpunkten.

– NMR:s aktiviteter sker på bekostnad av andras mänskliga rättigheter, de skrämmer såväl organisationer som individer till tystnad. Det är allvarliga konsekvenser och därför är det viktigt att rättsväsendet slår fast att deras handlingar är olagliga, fortsatte han.

När målet nu ska prövas i hovrätten hoppas Civil rights defenders på ett annat utfall.

”Vi menar att domstolen bör gå på åklagarens linje och tolka hets mot folkgrupp bredare, så att inte endast uttryck för nazism med kopplingar till 30- och 40-talen (som hakkors och hitlerhälsningar) anses brottsliga. Även nutida uttryck för nazism – så som NMR:s klädsel, symboler, slagord med mera – bör omfattas av bestämmelsen”, skriver Civil rights defenders i ett pressmeddelande.

Skulle hovrätten ändå följa tingsrättens dom menar organisationen att hatbrottslagstiftningen är att betrakta som ineffektiv.

”Om hovrätten går på samma linje menar Civil Rights Defenders att Sverige har en hatbrottslagstiftning som inte ger ett effektivt skydd mot hatbrottet hets mot folkgrupp”, skriver man i pressmeddelandet.