46 år efter stängning ska Sveriges första kommersiella kärnkraftverk till slut rivas. En komplicerad process – och hur stor mängd radioaktivt avfall som finns i verket vet ansvariga ännu inte.
På 1950-talet beslutades att Sverige skulle satsa på inhemsk kärnkraft, för att minska oljeimporten och ge plutonium till vårt kärnvapenprogram. Planen var ett tiotal små kärnkraftverk, men det enda som byggdes i programmet var Ågestaverket i Farsta söder om Stockholm. Reaktorn, som av säkerhetsskäl ligger insprängd i ett trångt bergrum, var i drift i tio år och stängdes permanent 1974.
Först nu, i slutet av maj 2020 inleddes rivningsarbetet, som är en komplicerad process, säger Sven Ordéus, avvecklingschef på Vattenfall till Ny teknik.
– Vi behöver plocka bort komponenter för att skapa utrymme i hallen så att vi kan riva reaktortanken. Det här är en liten anläggning, så det blir ett utmanande logistikproblem.
Att ta bort reaktortanken och de gamla styrstavarna är det svåraste, enligt avvecklingscehfen, eftersom de är så stora att de behöver kapas för att kunna forslas ut, och att materialet är radioaktivt. En fjärrstyrd kapanläggning ska göra jobbet.
– Den kommer att ha en stor sax som klipper komponenterna och så kan man stå bakom ett strålskydd och sköta den via en travers och se med hjälp av kameror, säger Sven Ordéus till tidningen.
Radioaktivitet på oväntade platser
Hur stora ytor som är kontaminerade med radioaktivitet vet man ännu inte, eftersom radioaktiva föroreningar kan upptäckas på oväntade platser, fortsätter avvecklingschefen.
– Det är relativt vanligt, särskilt i gamla anläggningar, där man inte hade samma krav på dokumentation som man har i dag. Så inledningsvis vet vi inte hur mycket kontamination vi har.
Att rivningen har dröjt så länge beror dels på att ägaren Vattenfall väntat på pengar från Kärnavfallsfonden, och dels på att en lämplig plats för mellanlagring av rivningsavfall har saknats, enligt Ny teknik. Detta byggs nu i Studsvik utanför Nyköping. Där ska den uppskattade mängden 165 ton långlivat avfall förvaras. Dessutom planeras för att deponera 400 ton kortlivat avfall i Forsmark i Östhammars kommun.
Själva bergrummet ska efter att avfallet är bortforslat fyllas med betong och förslutas. Målet är att avvecklingen ska vara klar år 2025 och prislappen väntas bli en halv miljard kronor.
