Startsida - Nyheter

Radar · Miljö

Naturen är svenskarnas religion

Vi hör till världens minst religiösa folk, men svenskars känslor för naturen har en andlig dimension. Det visar intervjuer med svenska skogsbesökare i en ny religionshistorisk bok.

– Många sekulariserade svenskar skulle kunna skriva under på att ”naturen eller skogen är min kyrka”. Det är på fjället eller i skogen som man känner att livets mening finns, och den djupaste aspekten av ens person.

Så säger David Thurfjell, professor i religionshistoria vid Södertörns högskola till forskning.se. Han ger inom kort ut boken Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion, som bygger på intervjuer med svenska skogsbesökare. När de berättar varför de går i skogen är ett återkommande svar att de vill höra samman med andra arter och med universum. Och att naturen speglar de egna känslorna.

– Naturen blir en kuliss för deras grubblerier. Det finns till exempel studier som visar att folk som mår väldigt dåligt, som har ångest, känner panik eller är djupt deprimerade, kan tycka om landskap som är ogästvänliga och kaotiska. Det speglar det inre landskapet, fortsätter forskaren.

En orsak till att naturen kan ge tröst i svåra stunder – till exempel under pågående pandemi – är enligt Davis Thurfjell våra inlärda förväntningar.

– Jag kan visa att det som gör svenskar lugna i naturen är att de förväntar sig det. De har lärt sig att naturen ska ha en lugnande, magisk effekt, säger han.

Kulturellt betingat

Även tidigare forskning ger stöd åt att svenskarna tar sin tillflykt till naturen i kriser och svåra stunder, som vid ett allvarligt sjukdomsbesked eller förlust av en anhörig.

– Jag tror att det är för att naturen finns överallt i Sverige, det är en strategi som man har tillgång till. Men det viktigaste är för att det är kulturellt. Svenskar är naturromantiska. Naturen har en annan betydelse än för många andra nationaliteter, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle till forskning.se.

Ursprunget till svenskarnas naturkärlek finns enligt David Thurfjell i den fornnordiska religionen, där naturen man levde i var full av gudar och väsen. Kristendomens intåg blev ett brott mot detta, men ett än större brott blev den industriella revolutionen, som fjärmade människor från naturen.

I dag ser han dock åter en sorts vändning, där ekologisk andlighet ökar i betydelse. Bland exemplen finns ”skogsbad” och rörelser för naturens juridiska rättigheter, som gör människan mindre benägen att exploatera naturen.

– Det finns något potentiellt hoppfullt där.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV