52 år av obruten och kraftigt växande verksamhet under fem decennier är plötsligt satt på paus. Som så mycket annat – på grund av coronavirus och smittorisk. Ett beslut som togs i början av april.

Inställningen till den här veckan varierar. En del tycker den har svällt för mycket och kallar Almedalsveckan för ett rosévins-party som kostar mer än det smakar. Andra ser den som en informationstät och öppen arena för möjliga möten mellan makthavare och gräsrotsrörelser.

Många event

Förra året under vecka 27, då Almedalsveckan brukar vara, fanns runt 1 700 arrangörer på plats som genomförde närmare 3 700 olika evenemang,

2019 var hållbarhet det stora ämnet för veckan.

Vart fjärde evenemang, det vill säga cirka 925. hade en klar politisk koppling till parti eller partipolitisk person. Och ungefär 42 000 personer var på plats. 1 500 personer kom till parken under förra årets Almedalsvecka för att lyssna på det stående inslaget med partiledartal.

Så vad händer i år när det inte blir några föreläsningar, mingel och workshops på plats?

Almedalsveckans huvudarrangörer, de lokala politiska partierna som är representerade i riksdagen och så Region Gotland, hälsar istället välkommen till Almedalen 2021.

Men så länge behöver man inte vänta.  Det finns ett antal olika, digitala alternativ i år.  Syre ger några exempel här:

Samma dag, den 2 april, som Almedalsveckans arrangörer gick ut med att de ställde in årets arrangemang, presenterade tankesmedjan Futurion sin variant.  Då lanserades den TCO-drivna verksamheten DigitAlmedalen, ”en vecka med livesändningar, tv-sända poddprogram och inbjudna gäster.”

– Behovet av samtal, utbyte av idéer och lösningar framåt finns ju nu mer än nånsin med tanke på vår situation. Almedalen är en viktig del av den svenska samhällsdebatten och vi vill bidra till att den inte försvinner helt, sa vd:n på Futurion, Ann-Therese Enarsson, i ett pressmeddelande.

De fokuserar på framtidens arbetsmarknad och på förmiddagarna mellan klockan nio och tolv, från och med den 29 juni till 2 juli, lyfter de frågor om till exempel välfärd och ungas arbetssituation.

Ett återkommande inslag är intervjuer med olika politiker om framtidens arbetsmarknad.

Politisk talkshow

Och hur gör de politiska partierna själva i år? Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt sadlar den 1 juli kl 18.00 om till talkshow-värd och bjuder in till Jonas veranda – istället för Almedalen, på Facebook.

Han ska sända från sitt torp i Umeå och samtala med författaren Anneli Jordahl om sommar och klassamhälle. Musik och sedvanligt partiledartal i Almedalsk anda blir det bland annat också.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson meddelar på sin Facebook att han går på semester i början av den här veckan. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson ser inte heller ut att ha planerat in något specifikt framträdande i Almedalens anda.

Men en stor del av Almedalsveckorna brukar ju också bestå av medverkan från myndigheter och intresseorganisationer. En av de organisationer som gör ett eget alternativ i år är Boinstitutet, som startade för några år sedan på initiativ av Hyresgästföreningens Riksförbund.

De kallar sitt arrangemang i år för Digitala Almedalen c/o Boinsitutet och gör det i samverkan med några företag. De utlovar från och med idag, måndag och tre dagar framåt: ”webbsända seminarier och mingel med tema bostäder och samhällsutveckling.”

– Det bostadspolitiska samtalet är helt enkelt för viktigt för att hindras av pandemin, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet och initiativtagare till Digitala Almedalen, i ett pressmeddelande.

Gigantiskt

Det är framför allt under 2000-talet som Almedalsveckan har växt mycket och snabbt. Olof Palme höll som sagt ett improviserat sommartal  i Visbys park Almedalen 1968 (alltså innan han blev statsminister). Därför kallade vissa Almedalen för Palmedalen.

Frågan är om han eller någon annan då kunde tänka sig att Almedalsveckan skull bli så stor, vad gäller antalet evenemang, besökare och uppmärksamhet  från media.

Tanken var från början, när Almedalsveckan sedan började att utvecklas, att få till det demokratiska samtalet mellan intresseorganisationer, medborgare och makthavare.  Om det är en realitet idag eller inte, finns det delade meningar om.

”De senaste två åren har hela vårt engagemang i och kring Almedalen handlat om att reagera på nazisternas närvaro. Nu väljer vi att fokusera på arbetet för en ny könstillhörighetslag, asylsökande hbtq-personers rättigheter och allt annat som är viktigt för oss, istället för att möta hat och hot på det som ska vara en öppen demokratisk plattform”, skrev Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, på sin hemsida inför Almedalen 2019.

Tidningen Dagens Samhälle  gjorde 2018 en kartläggning av aktörer som inte är partirepresentanter under Almedalsveckan. Under perioden 2009–2018 stod media och företag för den största ökningen. Närvaron av fackförbund och intresseorganisationer ökade inte lika mycket under de här åren.