Delar av de federala styrkor som skickats ut i USA för att lugna ner antirasismprotester dras nu tillbaka. Men oenigheterna fortsätter, och en tillfällig mur i Portland kan bli en dyr affär för Trump.
De federala styrkor som placerats ut i Seattle för att, enligt president Donald Trump, lugna ner den senaste tidens våldsamma antirasismprotester har nu lämnat staden. Seattles borgmästare, demokraten Jenny Durkan, tillhör de som anser att utplaceringen av styrkorna är olaglig och inte alls lugnar ner protesterna utan snarare spär på oroligheterna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Ett par timmars bilfärd söderut från Seattle, i Portland, har de federala styrkorna rest ett tillfälligt stängsel runt en domstolsbyggnad för att hindra den från att vandaliseras. Något som inte ses med blida ögon från lokalt politiskt håll. Den tillfälliga muren blockerar nämligen en gata.
– I går var notan som den federala regeringen är skyldig oss uppe i 192 000 dollar, och den växer. Vi tänker driva in, säger den demokratiska lokalpolitikern Chloe Eudaly, enligt NBC News.
Eudaly menar att stängslet bör tas ner.
– Vanligtvis skulle vi ha skickat dit arbetare för att ta ner det, men jag tänker inte skicka dit folk och riskera deras hälsa, säger hon.
Kostnaden, enligt Eudaly, växer dessutom med 500 dollar för varje kvart som stängslet står kvar.
Departementet för inrikes säkerhet, som skickat dit styrkorna, har enligt NBC inte kommenterat den stigande notan.
USA:s justitieminister William Barr poängterade på nytt under tisdagen att de federala styrkor som placerats ut i olika städer var där för att stoppa protesterna från att eskalera till upplopp.
Fakta: Black lives matter-rörelsen
I februari 2012 sköts den obeväpnade svarte 17-åringen Trayvon Martin ihjäl i Florida av en vit frivillig områdesvakt. Dödsskjutningen väckte ursinne och parallellt med att stora antirasistiska demonstrationer intog gatorna började en hashtag – #blacklivesmatter – florera i sociala medier. Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad proteströrelse.
Black lives matter-rörelsen har fått bränsle av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer.
Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.
Under ingripandet satt en vit polisman med knäet mot Floyds hals i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger ”snälla, jag kan inte andas” innan han blir livlös.
Filmen spreds snabbt i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot polisvåd organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds först till andra amerikanska städer, därefter till resten av världen.
TT
