– Vi alla kan må bra av att längta lite. Att inte servera sig själv med det bästa hela tiden, tycker Lovisa Wendt som driver blomsterodling i sydöstra Småland.

Här odlar hon utifrån säsong – med allt vad det innebär.

Rader av plantor

Det blåser och småplantorna ute på åkern vajar till ordentligt. En hagelskur eller regnig sommar på frilandsodlingen av snittblommor i byn Fiddekulla kan i praktiken innebära katastrof.

– Det är svårt att få perfekta blommor. De får vara med om en hel del, som stormar och regnskurar. Helt plötsligt en dag kan det vara sönderblåst, eller sönderhackat, berättar Lovisa Wendt och pekar mot raderna av plantor som börjar ta form.

Hur löser du det?

– Panik! Sedan pratar jag med mamma och sedan löser vi det, säger hon och skrattar.

Mor och dotter Wendt kallar sig blomsterbönder och är inne på fjärde året på Fiddekulla trädgård. Här bedrivs odling av plantor och snittblommor från vår till höst.

”Tar allt organiskt vi har”

De pyntar event, säljer plantor i trädgårdshandeln, har workshops i blommor och samarbetar en del med florist. Om några veckor öppnar dessutom självplocket. Fram tills dess ska hundratals plantor med rosenskära, zinnia, eterneller och andra sommarblommor som precis börjat titta upp växa sig stora och blomrika – med hjälp av enbart naturliga metoder.

Det ligger en hel del jobb bakom en lokalproducerad bukett, konstaterar Lovisa Wendt.

– Vi har en otroligt näringsfattig jord och dåligt med mikroliv här.

Kemisk besprutning och konstgjord gödsel är bannlyst.

– Men vi har två hästar på gården och vi tar allt organiskt vi har. Det är löv, stallgödsel och gräsklipp som vi lägger över blomsterbäddarna.

Nätverk vill påverka

Fler delar intresset för att odla så här. Glöm långväga transporter och uppvärmda växthus – naturligt, lokalproducerat och i rätt tid ska det vara, om man får tro det nätverk med blomsterodlare som växer fram i landet.

– Vi vill väcka frågan och jämföra svenska snittblommor med det importerade, berättar Sofia Wikander, ordförande för Snittblomsodlare i Sverige.

Nätverket startade för drygt ett år sedan, i spåren av det Blomsterupprop som några trädgårdsmästare och en formgivare initierade som en reaktion på den långväga blomsterimporten från Italien, som av tradition alltid används vid Nobelfestligheterna. På andra sidan Atlanten har en så kallad Slow flower – rörelse allt mer också vuxit fram sedan ett par år.

Frågan verkar engagera. Snittblomsodlare i Sverige samlar runt 50 professionella snittblomsodlare som odlar naturligt och mestadels på friland, i takt med natur och klimat.

– Närodlad mat och att äta i säsong har börjat landa i folks medvetande. Nu vill vi väcka tanken på att man kan tänka så kring blomster också, säger Sofia Wikander.

– Man kan ju längta efter tomater i februari liksom man kan längta till dahlian till augusti, när den börjar blomma.

Innebär det här att vi då måste vänta på snittblommorna ända till sommaren?

– Det är upp till var och en hur principfast man är, precis som med maten.

Torkat och vintergrönt

Klimatsmart och närodlat må vara lätt att tillämpa under det nordiska sommarhalvåret. Men vad stoppar man i vasen under årets kallare tider?
Lovisa Wendt tycker det finns gott om alternativ.

 – Ja, vi jobbar mycket med kransbinderi och plockar grönmaterial, som vintergröna växter, barr och nypon, säger hon.

– Det finns ju fina saker i naturen då med. Man kan spara blommor från sommaren som eterneller, torka och ta fram när man behöver det.

Året i Fiddekulla följer en särskild rytm. På vårkanten är det tulpansäsong med självplock sedan kommer de maffiga ranunklarna. I slutet av juli öppnar självplock med sommarblommor och tidig höst blir det tid för en exotisk färgexplosion – dahlian.

– Den är så fantastisk. Jag tycker om att odla den för den är så tacksam till självplock och ger mer stjälkar och knoppar ju mer man plockar. En sensommar– och höstblomma.