I underlaget för onsdagens möte i migrationskommittén har sekretariatet tagit fram ett förslag på ett volymmål eller riktmärke för hur många asylinvandrare som Sverige ska ta emot. Hittills är det bara M, KD och SD som vill se ett sådant mål.

– Vi är glada över att man har börjat arbeta med det volymmål vi föreslagit, säger M:s migrationspolitiske talesperson Maria Malmer Stenergard.

Enligt förslaget som partierna ska överväga så ska det bestämmas ett riktmärke för hur stort asylmottagandet maximalt ska vara. Migrationsverket anses vara lämpligast för att bestämma den siffran.

– Det bör politiken göra, så att vi också kan ta ansvar för att målet nås, säger Malmer Stenergard.

Riktmärket eller volymmålet ska, enligt förslaget, siffersättas varje år. Någon siffra nämns inte i förslaget.

Fåtal länder

Tanken är att volymmålet ska vara ett styrmedel för asylpolitiken, så att asylinvandringen ligger i linje med jämförbara länder i EU. Om målet överskrids ska åtgärder övervägas. Att ändra i asyllagstiftning anses dock inte vara lämpligt. Däremot föreslås att antalet kvotflyktingar skulle kunna minskas eller att gränskontroller skärps.

Malmer Stenergard hoppas att S kan sluta upp kring ett volymmål.

– Jag har svårt att se att man kan ha ett specifikt volymmål, säger dock Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Rikard Larsson.

Miljöpartiet är kritiskt till förslaget.

– Vi ser det som att det skulle vara ett tak, som skulle driva migrationspolitiken åt ett helt inhumant håll, säger MP:s migrationspolitiske talesperson Rasmus Ling

Bara ett fåtal länder har i dag liknande mål. I Österrike har man ett riktmärke för antalet asylsökande under en fyraårsperiod, som motsvarar max 1,5 procent av befolkningen. För 2019 var riktmärket 25 000.

Tyskland har ett riktmärke i form av ett spann på mellan 180 000 och 220 000 personer per år. Där ingår inte bara asylsökande utan även kvotflyktingar och anhöriginvandrare med anknytning till personer från vissa länder som fått skydd i Tyskland.

Bred majoritet

Förslaget på ett mål eller riktmärke finns inte med på dagordningen för onsdagens möte. Däremot ska de åtta partierna diskutera tidbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd som huvudregel för de som bedöms behöva skydd.

Bland partierna finns en bred majoritet för att Sverige ska ha tillfälliga uppehållstillstånd (TUT).

I underlaget till mötet föreslås att huvudregeln för gruppen konventionsflyktingar ska vara uppehållstillstånd i tre år. Om det ska förlängas föreslås olika alternativ, som ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd eller ett permanent.

När det gäller gruppen alternativt skyddsbehövande, oftast krigsflyktingar, så finns ännu inget konkret förslag på tidsgränser.

Humanitära skäl

På mötesagendan står också ett förslag på en ny humanitär grund för att få uppehållstillstånd.

S, MP, V, L, C och KD vill ha en humanitär skyddsgrund. Det innebär en möjlighet att till exempel låta en svårt sjuk person stanna i Sverige, utan att han eller hon har asylskäl.

Förslaget som ska diskuteras i kommittén innebär att om det föreligger ”synnerligen ömmande omständigheter” så ska en utlänning kunna få uppehållstillstånd i två år och vid en förlängning, ytterligare två år. För barn ska kraven för att få stanna i Sverige på humanitär grund vara lägre.

Migrationskommittén ska till den 15 augusti ha tagit fram förslag på en framtida migrationspolitik.