Inkomstklyftorna minskade 2018. Lägre kapitalinkomster är den huvudsakliga förklaringen, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
För första gången sedan finanskrisen 2008/2009 minskade inkomstklyftorna i Sverige. Men sett över längre tid har inkomstklyftan ökat stadigt sedan början av 2000-talet.
Tar man bort kapitalinkomsterna så ligger skillnaden dock still, vilket visar att brottet i kurvan hänger ihop med lägre kapitalinkomster för de rika under 2018, ett år då också Stockholmsbörsen föll.
Även andelen personer med låg ekonomisk standard minskade 2018, från 14,9 till 14,6 procent. Andelen har legat mellan 13 och 15 procent sedan 2008. Under åren 2003–2011 då andelen steg från 8,9 till 14,4 procent.
Hushållens ekonomiska standard ökade med 0,8 procent under 2018 och ökningen för treårsperioden 2015–2018 var knappt 3 procent, skriver SCB. Den föregående treårsperioden, 2012–2015, var ökningen 9 procent. Inkomstutvecklingen var sämre för sjuka och arbetslösa. Sedan 2011 har den ekonomiska standarden för arbetslösa ökat med 3 procent och för sjuka med 6 procent.
År 2018 var det första året som mer än 100 000 personer hade en sammanräknad förvärvsinkomst på över en miljon kronor. Drygt tre fjärdedelar av dem var män.
Definitioner och förklaringar
Ekonomisk standard: För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett system som sätter hushållets totala disponibla inkomst i relation till hushållets sammansättning av vuxna och barn.
Låg ekonomisk standard: Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.
