Det behövs 9 miljoner sjuksköterskor och barnmorskor i världen fram till 2030 om vi ska uppfylla FN:s mål om att alla länder i världen ska ha tillgång till sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter. Och för att nå dit behöver vi rikta ljuset mot de här yrkeskårerna, säger Malin Bogren, barnmorska sedan tjugo år med internationell erfarenhet.

Världshälsoorganisationen (WHO) har därför valt att det här året ska handla extra mycket om sjuksköterskornas och barnmorskornas arbete och betydelse för kvinnors hälsa globalt. År 2020 sammanfaller också med att Florence Nightingale – en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket – fyller 200 år.

I Sverige är barnmorskeyrket kanske äldst i världen med sina 300 år. Men i stora delar av världen saknar väldigt många kvinnor tillgång till barnmorskor, vilket gör att mödradödligheten och även spädbarnsdödligheten är hög.

– Vi vet att 800 kvinnor dör per dag på grund av komplikationer under graviditeten eller i samband med förlossningen av blödningar och infektioner eller på grund av osäkra aborter, säger Bogren, som även är styrelsemedlem i Svenska barnmorskeförbundet, när vi möts i ett videosamtal tillsammans med ordföranden Eva Nordlund.

Och så här behöver det inte vara. Tillgång på utbildade barnmorskor, enligt internationell standard, beräknas kunna förhindra 80 procent av världens mödra- och spädbarnsdödlighet.

Barnmorskan räddar liv och ger livskvalitetet

Nederländska Franka Cadée, som är ordförande för internationella barnmorskeförbundet ICM, understryker att barnmorskornas arbete är en nyckelfaktor för att förbättra den globala hälsan.

– Forskning visar att investeringar i barnmorskor ger en 16-faldig avkastning och både kan rädda liv och förbättra mångas livskvalitet, säger hon.
Trots det är barnmorskornas ställning i världen mycket låg.

– Barnmorska är ett av världens äldsta yrken. Anledningarna till att vi lyckats upprätthålla det är för att vi har utvecklats och anpassats över tid. Vi är riktiga kämpar och kan nog uppfattas som påstridiga, men det har med arbetets natur att göra. Vi är kvinnor, som tar hand om kvinnors hälsa, och vi har utstått många hot under historiens gång, säger Cadée.
Eva Nordlund är ordförande för Svenska barnmorskeförbundet, som ingår i ICM.

– Det handlar i grunden om genus. Vem är värd en god vård? Hur ska kvinnor i världen ha det?, säger hon.

Barnmorskor tar hand om det friska förloppet under graviditeten, förlossningen och efteråt. Men arbetsfältet är mycket vidare än så.

– Vi tar till exempel även hand om ungdomars sexuella- och reproduktiva hälsa, vilket innebär allt från preventivmedelsrådgivning, test för köns-
sjukdomar och aborter. På ungdomsmottagningarna ska vi även fånga upp dem som mår dåligt, säger Eva Nordlund.

Hon fortsätter:

– Allt går ut på att bygga förtroende. Att kvinnor vet varför vi finns och vilken vår roll är.

Inget är som vanligt nu

Framför allt har barnmorskornas verksamhet i öppenvården, det vill säga ungdomsmottagningarnas- och mödravårdens verksamhet, drabbats.

– Alla cellprovtagningar ligger för tillfälligt nere i stora delar av Sverige. Och i Göteborg är drop-in mottagningen för graviditetstest och test för könssjukdomar stängd tillsvidare, säger Malin Bogren.

– Ingen vet i dagsläget hur många tidiga stadier av cervixcancer som kommer missas och leda till svårare cancer, tillägger Eva Nordlund.

På flera håll har barnmorskor från öppenvården flyttats över till förlossningen under den här perioden.

”Barnmorskornas arbete är en nyckelfaktor för att förbättra
den globala hälsan.”  Franka Cadée, ordförande för internationella barnmorskeförbundet ICM,

Franka Cadée är orolig för hur kvinnors sexuella- och reproduktiva rättigheter drabbas globalt under coronapandemin.

– Vi diskuterar i väst hur vi bäst kan prioritera vem som ska få rätt till intensivvård, men i själva verket gör vi redan val, säger hon.

Bortprioriteringar av vård av kvinnor har lett till att bland annat tillgången till säker abort minskat med 10 procent.

– Och jag är övertygad om att vi kommer att få se mödradödligheten öka framöver också, säger hon.

Cadée säger att hon är orolig över utvecklingen och de tendenser som går att skönja, där populistiska krafter utnyttjar krisen för att begränsa kvinnors sexuella- och reproduktiva rättigheter.

Särskilt bekymmersamt är det i Sydamerika.

Hinder för barnmorskor

Runtom i världen pågår en stark medikalisering av graviditeter och förlossningar. Det handlar om hur graviditeter och förlossningarna när de ”flyttas in på institutioner” blir en sak för andra yrkeskategorier, främst läkarkåren. Det är ett hinder för barnmorskornas yrkesutövning.

– Barnmorskeyrket är ett psykosocialt yrke, som bygger på barnmorskevetenskap. Det fungerar inte särskilt bra i ett patriarkalt system, säger Cadée.

Det bidrar också till att det uppstår en konkurrenssituation med andra yrkesprofessioner.

– När barnmorskor utbildas för att ta hand om den friska gravida kvinnan och de normala/vaginala förlossningarna kan läkarna uppleva det som ett hot, att de förlorar möjligheten att göra kejsarsnitt, vilket oftast är en stor inkomstkälla i låg- och medelinkomstländer. Ju fler snitt, desto mer pengar kan du tjäna, säger Bogren.

Men egentligen handlar det om att samarbeta över yrkesgränserna.

– Vårt arbete är att se till att kvinnor mår bra och är trygga när det gäller allt som rör sexuella- och reproduktiva rättigheter och ta hand om det friska förloppet under graviditet och förlossning. Det gör vi bäst genom ett gott samarbete med andra professioner, säger Eva Nordlund.

Hon fortsätter:

– Om vi kan ha kontinuitet under graviditet, förlossning och postnatalt samt ge kontinuerligt stöd under födseln så kan vi genom att observera och känna in veta när ett förlopp håller på att gå bort från det normala och när det är dags att tillkalla hjälp.

Det är framför allt det här sista som skiljer en utbildad barnmorska från en traditionell barnmorska, som saknar utbildning, eller en sjuksköterska som går in och gör en barnmorskas arbete, vilket gör att kvinnans hälsa sätts på spel när det saknas barnmorskor.

Ojämlik resursfördelning

Det är dock inte bara övermedikalisering av vården som är ett problem, även ojämlikhet och bristande tillgång till sjukvård är ett bekymmer.

– Vi har dels en utveckling där rika kvinnor i låginkomstländer i högre grad följs av en läkare under hela graviditeten, vilket nästan alltid leder till att han föreslår ett inbokat kejsarsnitt en specifik dag och klockslag. Medan andra kvinnor inte har tillgång till mödravård eller assisterad förlossning med utbildad personal överhuvudtaget, säger Malin Bogren.

Svenska barnmorskor arbetar aktivt internationellt för att stötta arbetet med att bygga upp en barnmorskeprofession i länder där det inte finns, och grunden är utbildning med internationell standard.

– Att rädda liv är starkt drivande inom barnmorskeprofessionen i många låginkomstmiljöer, men där man tyvärr och sorgligt nog många gånger missar hela poängen med förebyggande hälsovård i form av mödrahälsovård, och främjande av en normal fysiologisk förlossning, säger Bogren.

– Det är där vi riskerar att hamna i Sverige också nu under coronapandemin, i och med att resurserna omfördelas för att rädda livet på de som drabbats av coronaviruset, säger Eva Nordlund.

Forskning visar att om du investerar i barnmorskor på lokal nivå och som redan har en roll i lokalsamhället så är chanserna mycket goda att säkerställa att kvinnor får rätt vård på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Utan formell utbildning

I Guatemala, liksom i många andra länder i Syd, finns det många traditionella barnmorskor utan formell utbildning.

Franka Cadée understryker vikten av deras kulturella kompetens och respekt för de traditionella barfotabarnmorskornas roll i samhället vilket ofta gör att kvinnorna har väldigt stort förtroende för dem.

– Där de traditionella födelseassistenterna har en stark roll i lokalsamhället ska de ha det under graviditet och förlossningar också, säger Cadée.
Men hon tycker inte man ska kalla dem barnmorskor.

– För att ge kvinnor bra och säker vård i bysamhällen världen över behöver vi att de traditionella och de professionella barnmorskorna arbetar tillsammans.

Magdalena Morales Montejo, som tillhör mayafolket Popti’, är en av dem som fungerar som traditionell barfotabarnmorska, eller ”comadrona” som det kallas i Guatemala, i sin by San Marcos Huista i norra Guatemala.

– De unga kvinnorna kommer till mig när de märker att mensen uteblir, och frågar om råd, säger hon.

Sedan fortsätter Magdalena Morales Montejo att följa kvinnan under graviditeten.

– Ju närmare förlossningsdags det närmar sig desto viktigare är det att känna
efter hur bebisen positionerar sig för att se om det ens är möjligt för henne att föda hemma, berättar hon.
 
– Om vi märker att något inte står rätt till så hjälper vi kvinnan att komma till hälsovårdsstationen och om det inte är tillräckligt så till sjukhuset.

– Det närmaste sjukhuset ligger fyra timmar härifrån och det krävs särskilda tillstånd nu under coronapandemin för att resa dit. Men det kan vi ordna. Det är värre med transporten. Det går inga bussar nu under coronakrisen och kvinnan måste själv betala för bilskjuts, och kan inte hon betala så försöker vi hjälpa till, säger Magdalena Morales Montejo.

Traditionella barnmorskor minskade inte mödradöd

Under en period satsade Världshälsoorganisationen och biståndsländer på utbildningsinsatser för traditionella barnmorskor. Men forskning visar att det inte ledde till minskad mödradödlighet. Däremot har man sett att det har bidragit till förbättrade hänvisningar till och bättre relationer med det formella hälsosystemet.

Magdalena Morales Montejo berättar att de har regelbundna möten på hälsovårdsstationen och där får de uppdaterad information och kan utbyta erfarenheter.

– Men vi har inte all utrustning vi behöver, särskilt skyddsutrustning saknas, upprepar hon flera gånger under samtalet.

Bortprioriteringar av vård av kvinnor har lett till att tillgången till
säker abort minskat.

Skyddsutrustningen för barnmorskor är ett problem över hela världen under coronapandemin. Det beror på brist på material, men även på en hierarki i sjukvården, i vilken läkarna prioriteras. Det menar både Eva Nordlund och Franka Cadée.

Barnmorskans roll förblir dock fundamental för att rädda flickor och kvinnors liv i alla lägen.

– Det mest positiva vi som barnmorskor kan bidra med är att se till att kvinnor vet var vi finns och vad vi kan bidra med, säger Cadée.

– Om tröskeln för att komma i kontakt med och få förtroende för en barnmorska är låg, då är också förutsättningarna för att du ska ha en god hälsa stora, tillägger hon.