Forum för levande historia, som har i uppdrag att samordna och följa upp regeringens nationella plan mot rasism samt insatser mot rasism och homo-, bi- och transfobi, lämnade nyligen en slutrapport. Myndighetens överintendent Ingrid Lomfors kommenterade att rapporten ”belyser frågornas aktualitet, stora samhällsutmaningar och fortsatta behov av insatser och samordning”.

År 2016 lanserade regeringen en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Sedan dess har cirka 15 myndigheter gjort insatser på området insamling, utveckling och spridning av kunskap.

Bland insatserna finns kampanjen No Hate Speech Movement som syftade till att öka kunskap om rasism och andra former av fientlighet på internet samt främja mänskliga rättigheter och jämställdhet. Medierådet, som tog fram informationsmaterialet riktat till unga, har arbetat genom personer nära målgruppen.

Ett annat exempel på insats är Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, erbjuder till exempel utbildning om hbtq-frågor för skolpersonal. I det ingår föreläsningar eller workshops samt stödmaterial, framtaget tillsammans med RFSL.

– Det är glädjande att se hur mycket viktigt arbete mot rasism som pågår inom offentlig sektor. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden, vilka vi pekar på i rapporten. Till exempel att flera av regeringens uppdrag till myndigheterna är korta. Mer långsiktiga uppdrag kan ge myndigheterna bättre förutsättningar att bli framgångsrika i sitt arbete, säger Ingrid Lomfors.

Säkra likvärdigt bemötande

– En annan slutsats är att många myndigheter har efterfrågat kompetensutvecklingsinsatser för sin personal. Det har vi på Forum för levande historia kunnat erbjuda myndigheterna och det har visat sig varit uppskattat. Kunskap har ökat och nya kontakter har knutits.

I rapporten presenteras tio olika förslag för att arbetet ska bli ”samlat, strategiskt och effektivt”. Bland förslagen till regeringen finns att intensifiera arbetet med ”att kartlägga, utveckla och sprida metoder för att kvalitetssäkra offentliga organisationers bemötande av allmänheten utifrån ett antirasistiskt och hbtq-perspektiv”.

– Flera undersökningar har visat att utsatta grupper har ett lågt förtroende för det offentliga. Ett sätt att stärka förtroendet är att arbeta med att säkerställa att myndigheters bemötande av allmänheten är likvärdigt och bra, säger hon.

Det låga förtroendet bekräftas av till exempel Socialstyrelsen, som nyligen kom ut med ett informationsmaterial riktat till de som möter personer med könsdysfori i arbetet.

– Forum för levande historia har låtit göra en kartläggning av myndigheters arbete med att kvalitetssäkra bemötande i dag. Den har varit en viktig utgångspunkt när vi tagit fram webbfortbildningen Kunskap om rasism och likvärdigt bemötande, som vänder sig till offentliganställda.

En frågeställning i materialet är ”Vad kan du som jobbar i offentlig sektor tänka på före, under och efter mötet med en invånare för att säkerställa ett likvärdigt bemötande”.

"Känsliga och svåra frågor"

I regeringsförklaringen 2019 deklarerade statsministern att ”arbetet med den nationella planen mot rasism fortsätter”. Sedan dess har uppdrag tillkommit men planen har inte uppdaterats, enligt Ingrid Limfors, som ser behov av en tydligare riktning för arbetet på nationell nivå.

– När vi möter offentliganställda märker vi att det finns en osäkerhet kring frågor som har med rasism att göra. De uppfattas ibland som känsliga och svåra. På andra samhällsområden, till exempel när det kommer till jämställdhet, finns nationella mål som säger hur samhället bör vara.

Hon menar att motsvarande mål kan skapa större trygghet bland de anställda.

– På regional och lokal nivå har man ofta nytta av kunskapsöversikter, målsättningar och planer som tas fram nationellt. Även om man kan behöva göra lokala eller regionala anpassningar, så finns något att ta spjärn ifrån. När Göteborgs stad utvecklade en plan mot rasism var exempelvis den nationella planen mot rasism en utgångspunkt.