Nyligen uppmärksammade en ny granskning i Sydsvenskan att anställda i matleveransföretaget Foodora har en grundlön på 70 kronor i timmen och hela tiden hetsas att cykla snabbare, annars riskerar de bli av med jobbet.

Under coronapandemin har matleverantören fördubblat sin verksamhet. Och det är bara ett exempel på att gig-företagen – där de anställda får tillfälliga jobb istället för fasta anställningar – växer sig allt starkare, anser Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

– Gig-ekonomin kommer sannolikt att öka och då måste trygghetssystemen och skattesystem anpassas, säger han.

Ett sätt vore att införa en basinkomst, menar Andreas Bergh.

– Det stärker människors förhandlingsposition. Då känner sig ingen tvingad att arbeta under alltför dåliga arbetsvillkor, säger han.

Gissat att basinkomst införs om 10–15 år

Basinkomst innebär att alla får en summa pengar varje månad som det går att leva på, utan krav på motprestation. Vissa anser att basinkomst skulle ges till alla människor, oavsett inkomst och skulle ersätta alla andra ekonomiska ersättningar i trygghetssystemet som A-kassa och sjukpenning. Men Anderas Bergh anser att det är troligare att basinkomsten endast skulle ges till personer som i dag får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

Han tror också att nivån på basinkomsten lär bli lägre än dagens försörjningsstöd. Den som skulle vilja ha mer pengar skulle få dryga ut månadskostnaden med jobb hos exempelvis gig-företagen.

– Det skulle gynna arbetslinjen, för i dag dras pengarna du tjänar av från försörjningsstödet. Skulle man få behålla hela summan skulle fler bli motiverade att jobba, säger han.

Och i dag finns faktiskt redan en liknande förändring. 2013 införde den så kallade jobbstimulansen, som går ut på att den som jobbar samtidigt som hen får försörjningsstöd får behålla en viss procent av pengarna. År 2022 ska jobbstimulansen höjas ytterligare. Men jobbstimulansen gäller inte för alla, utan det är socialtjänsten som avgör vilka som ska få den. Och den har inneburit mer jobb och ökad administration för kommunerna, enligt Socialstyrelsens utvärdering.

– Det talar för att det vore bättre med basinkomst som gavs till alla som idag får försörjningsstöd. Det skulle förenkla mycket. Jag gissar att vi har en låg nivå av basinkomst inom 10–15 år, säger Andreas Bergh.

”Basinkomst vore en dålig lösning”

Men det är inte alla som håller med om att basinkomst vore den bästa lösningen för de anställda inom gig-ekonomin.

– Det kan visserligen ge folk större möjligheter att avstå från att ta jobben, men å andra sidan kan ju basinkomsten bli så pass låg att du känner att du ändå måste ta gig-jobben. Och då kan ju gig-företagen hänvisa till basinkomsten för att inte höja lönerna, säger Niklas Selberg, forskare i arbetsrätt vid juridiska institutionen på Lunds universitet.

En sådan reform skulle kunna gynna gig-företagen, anser han, och är tveksam till att det skulle läggas skattepengar på det.

– Det leder ju till att människor får mat utkörd på skattebetalarnas bekostnad. Redan idag subventionerar vi ju rut-sektorn. Att vi dessutom skulle lägga en massa skattepengar för att gynna de här företagen känns obefogat, säger han.

Han efterfrågar istället en diskussion om vilka arbeten som bör finnas. Som ett exempel tar han upp att en Foodora-anställd i Sydsvenskans granskning hade fått i uppdrag att cykla med en chipspåse hem till någon.

– Vissa skulle säga att det är en välkommen förändring på arbetsmarknaden. Andra skulle säga att det är det värsta jag hört när samhället har blivit så ojämlikt att jag kan betala någon för att cykla med en chipspåse över halva stan istället för att gå ut och köpa den själv, säger han.

Niklas Selberg poängterar att många Foodora-cyklister också har universitetsexamen.

– Det är rasifierade människor som inte kommer in och få andra jobb. Det blir ju inte bättre för dem om de får basinkomst. De borde ju få arbeta med det de har utbildning i. Det går att förändra arbetsmarknaden bara politikerna har viljan, säger han.

Så kan Foodora-cyklister protestera

Det gängse sättet i Sverige att förbättra arbetsvillkoren på en arbetsplats är via fackliga kollektivavtal. Men att få till sådana är svårare i gig-ekonomin där alla arbetar utspritt, saknar en gemensam samlingspunkt och främst har appen som arbetsgivare.

Men i Oslo har cyklisterna faktiskt fått Foodora att teckna kollektivavtal. Det gick igenom efter massiva kampanjer om arbetsvillkoren som cyklisterna riktade mot dem som köpte maten och restaurangerna som levererade den. Dessutom ställde de sig centralt på ett torg och erbjöd förbipasserande att laga deras cyklar. Under tiden berättade de om vilka förhållanden de arbetade under, berättar Niklas Selberg.

– Då fick folk sympatier och arbetsgivaren vek sig på flera plan, säger han.

I andra länder har Foodora-anställda genomfört protester utan att facket har varit inblandat. Bland annat har de i Italien loggat ut ur appen på ett gemensamt klockslag, eller på en given signal cyklat ut från sina upptagningsområden, så att de inte gick att nå via appen.

– Det är att jämföra med en strejk. Det går att använda sig av samma verktyg som en fackförening men utanför etablerade strukturer, säger Niklas Selberg.

Ett annat alternativ är att använda sig av arbetsmiljölagstiftningen. På så vis lyckades Foodora-cyklister i Uppsala få igenom att Foodora betalade deras dubbdäck på vintern, berättar Niklas Selberg.

Det cyklisterna behöver göra är att utse ett skyddsombud, som diskuterar arbetsmiljön med ledningen. Lyssnar inte arbetsgivaren kan de gå till Arbetsmiljöverket som är skyldiga att besöka arbetsplatsen om situationen är allvarlig.

”Politikerna kan förändra arbetsmarknaden”

Ett annat sätt att får bort de dåliga arbetsvillkoren är att politikerna genomför reformer som motarbetar sektorn.

– Det skedde med hembiträdesbranschen. Den liknar på många sätt gig-sektorn. Där lyckades man inte heller skapa kollektivavtal eftersom arbetsplatserna låg utspridda och många arbetstagare var unga, säger Niklas Selberg.

Ett brett batteri av reformer slog ut branschen, som till exempel att barnomsorgen byggdes ut och det blev lättare för kvinnor att få andra jobb. Niklas Selberg tänker att det kan gå att göra liknande förändringar när det gäller gig-ekonomin.

– Det låter ofta så deterministiskt – nu tar gigföretagen över alla jobben. Men det är möjligt att förändra om det finns en politisk och facklig vilja. Det är fortfarande fackligt möjligt att kräva löner som går att leva på och slå ut branscher som inte kan betala en sådan lön, säger han.

Ett annat sätt att hindra en utbredning av låglönesektorn är att politikerna lanserar alternativ till den och driver en aktiv arbetsmarknadspolitik för att skapa nya arbetstillfällen.

– Liknande yrken kan till exempel bedrivas inom ramen för vanligt företagande eller i kommunal regi. Många kommuner har ju fixarservice. Dessutom kan diskrimineringslagstiftningen vässas, säger han.

”Basinkomsten borde vara högre än försörjningsstödet”

Idén om att basinkomst skulle vara lägre än försörjningsstödet möter även kritik bland personer som anser att basinkomst vore en bra lösning för att förbättra arbetsvillkoren i gig-ekonomin.

– Basinkomsten borde absolut inte vara lägre än 10 000, säger Lena Stark, som sitter med i BIEN Sveriges styrelse.

Föreningen, som driver att basinkomst borde införas, har inte angett hur hög basinkomsten borde vara, men Lena Stark anser personligen att den borde ligga på 12 000 kronor. Och med en sådan hög basinkomst skulle gig-företagen bli tvingade att ge skäliga löner.

– Jag tror att det är väldigt många som inte kommer vilja cykla runt om de får ett alternativ,  och då måste företaget höja lönerna. Blir det för dyrt får väl folk gå ut och köpa sin egen mat istället, säger Lena Stark.

Intäkterna till en basinkomst på 12 000 kronor skulle kunna finansieras genom bland annat höjning av momsen till 25 procent, robotskatt, borttagandet av olika skatteavdrag och höjda klimatskatter. Men nationalekonom Andreas Bergh anser att det är ”önsketänkande”.

– Det skulle är ganska troligt att folk skulle jobba i mindre utsträckning och vi skulle behöva avskaffa alla andra trygghetssystem, säger han.

Det håller inte Lena Stark med om.

– Pengarna finns. Titta bara på alla skatteavdrag som går att göra. Och det är väl jättebra om folk jobbar mindre i onödiga bullshit jobb. Då borde de jobben försvinna och lönerna i de arbeten som behövs bli högre, säger hon.

Foodora ser allvarligt på stressen – men behåller ändå systemet

Till Sydsvenskan uppger Foodoras ledning att de är ledsna om cykelbuden känner sig dåligt behandlade.

– Vi ser extremt allvarligt på det ni belyser i era reportage om att cykelbuden har höga stressnivåer och tar allvarliga risker i trafiken, säger logistikchefen John Denbratt, till tidningen.

Men Foodora tänker ändå behålla systemet, som mäter hur fort de anställda jobbar, enligt Sydsvenskan.