Under ett kvarts sekel har allmännyttans minskat sin andel av Sveriges bostäder, men nu syns tecken på ett trendbrott.
I mitten av 90-talet var allmännyttan som störst. Då stod de offentligt ägda hyresrätterna för en fjärdedel av alla bostäder. Därefter har utförsäljningar till privata fastighetsbolag, ombildningar till bostadsrätter och allt färre nya allmännyttiga bostäder gjort att andelen sjunkit. Det största raset skedde 2011 från 23 procent till 16 procent, vilket är den andel allmännyttan har i dag. Det visar en genomgång som tidningen Dagens arena gjort.
Till följd av ett intensivt byggande har allmännyttans totala innehav ökat med 12 400 bostäder under de senaste två åren, enligt Boverkets siffror.
Detta har bidragit till att det är 31 kommuner färre än för två år sedan som uppger till Boverket att de har brist på lägenheter. Fortfarande råder det dock bostadsbrist i nästan tre fjärdedelar av kommunerna.
Hur utvecklingen blir framöver återstår att se. Under 2020 har byggtakten minskat. Dessutom finns sedan 2011 en lag som säger att de allmännyttiga bostadsbolagen måste vara affärsmässiga. Det har gjort att många bolag sålt lägenheter för att finansiera nybyggnationer.
– Kommuner måste generellt sett sälja två lägenheter för att ha råd med att bygga en, säger Martin Grander, bostad- och urbanforskare vid Malmö universitet till Dagens arena.
