På bara två år har antalet internflyktingar i centrala Sahelområdet ökat tjugofalt, visar siffror från FN. Eskalerande konflikter skapar tillsammans med klimatförändringar och en pågående coronapandemi en komplex kris där ytterligare miljontals människor försatts i extrem fattigdom.
På mindre än två år har det eskalerande våldet och flera andra omständigheter gjort att antalet människor med osäker tillgång till mat nu uppgår till 7,4 miljoner i de tre länder som utgör centrala Sahelområdet: Burkina Faso, Niger och Mali. Det är en trefaldig ökning sedan förra året. Dessutom finns det nu närmare 1,6 miljoner internflyktingar i området, vilket är en tjugofaldig ökning jämfört med för två år sedan. Det är utöver de 300 000 flyktingar som beräknas finnas i området.
– Situationen i Centrala Sahel är på väg bortom kontroll i en skrämmande takt. Miljontals människor är fördrivna på grund av eskalerande våld. De påverkas av fattigdom, hunger, brist på tillgång till grundläggande tjänster och rättigheter och dessutom förvärras situationen av konsekvenserna av klimatförändringarna. Detta är verkligen upprörande. Ändå är situationen både underrapporterad och underfinansierad, säger Charlotte Slente, generalsekreterare för Danska flyktingrådet, DRC, i ett pressmeddelande.
Organisationen var en av deltagarna vid ett rundabordssamtal om centrala Sahel som hölls av EU, FN, Danmark och Tyskland i förra veckan.
Klimatförändringar och konflikter samspelar
De bakomliggande orsakerna till situationen är många. De mångbottnade konflikterna i området som handlar om allt från konflikter om knappa resurser och gränskonflikter till närvaron av beväpnade extremistgrupper har intensifierats de senaste åren. Läget förvärras av en dålig styrning av landet och allvarliga konsekvenser av klimatförändringar, såsom extrem torka och oförutsägbara översvämningar.
FN-organet OCHA som är samordnare av humanitära frågor skriver i ett sammanfattande dokument att ”en farlig cykel av våld har utvecklats delvis på grund av konflikter över tillgång till mark och vatten. Dessa konflikter utnyttjas av banditer, kriminella nätverk och jihad-nätverk, vilket ger bränsle till ytterligare strider, militära nedslag och interkommunalt våld”.
Som konsekvens är nu över 13 miljoner människor i behov av humanitär hjälp såsom mat, skydd och tillgång till rent vatten. Fem miljoner av dessa är barn. Coronapandemin har dessutom bidragit till att ytterligare 6 miljoner människor kastats i extrem fattigdom.
Konflikterna i området har dessutom gjort att 4 000 skolor och 150 hälsocenter tvingats stänga som konsekvens av frekventa attacker. I de tre länderna var det i början av oktober totalt åtta miljoner barn i åldrarna 6–14 år som inte gick i skolan, vilket utgör 55 procent av alla i den åldersgruppen. ”Detta innebär att de har större risk för exploatering, missbruk, tidiga tvångsäktenskap och tvångsrekrytering till väpnade grupper” skriver OCHA i dokumentet.
Svår situation även för biståndsarbetare
På grund av den förvärrade situationen har också arbetssituationen för biståndsarbetare försämrats. Danska flyktingrådet skriver att det förekommit flera attacker mot biståndsarbetare i området och att sju anställda för den franska organisationen ACTED dödades i en väpnad attack i augusti i år.
– Hjälparbetare är inte ett mål. Jag kan inte betona detta nog. Som humanitärer är vi engagerade i att svara på de mest brådskande behoven oavsett på vilken sida av frontlinjen de förekommer. Det är viktigt att alla parter i alla konflikter vidtar åtgärder för att säkerställa säkerheten för humanitära arbetare, säger Charlotte Slente, generalsekreterare för Danska flyktingrådet.
Trots den allvarliga situationen så är de totala hjälpinsatserna i området underfinansierade. OCHA skriver i dokumentet att hittills i år har 1,8 miljoner människor i Burkina Faso, 1,3 miljoner i Mali och 1,9 miljoner i Niger fått humanitärt bistånd:
”Detta uppnåddes med bara 40 procent av den humanitära finansiering som vi behöver. Men med full finansiering kan många fler liv räddas samtidigt som mänskligt lidande lindras”.
Därför uppmanar de internationella givare att inte ”se åt ett annat håll” utan att utvidga sitt bistånd. Biståndsorganisationer uppskattar tillsammans att det behövs cirka 2,4 miljarder dollar för att ge tillräckligt humanitärt bistånd fram till slutet av 2021.
”Detta kommer inte bara att rädda liv utan också förhindra större problem i framtiden som blir ännu dyrare att ta itu med”, skriver OCHA.
