Går du in i en svensk butik och vill köpa en övervakningkamera till din villa är chanserna stora att du kommer hem med en produkt från det kinesiska företaget Hikvision. Företaget är ett av flera stora kinesiska bolag som kommit under luppen för säkerhetstjänster i USA och Europa.

Just Hikvisions värmekameror används i stort sett dagligen av ledamöterna i EU-kommissionen för att se till att ingen med förhöjd kroppstemperatur kommer in i lokalerna nu under coronapandemin, rapporterar Deutsche Welle.

Det är samma företag som kritiseras för att bistå med teknisk hjälp till förtrycket av den muslimska minoriteten uigurerna i Kina.

Svarta listan

Trump-administrationen satte för ett år sedan Hikvision på svarta listan på företag som utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitiska intressen. Amerikanska bolag är förbjudna att göra affärer med företag på listan utan att få ett godkännande från staten. Hikvision är också portade från att köpa amerikanska produkter och mjukvara.

Enligt Trump-administrationen är Hikvision en del “av den kinesiska kampanjen av förtryck, mass-fängslanden och högteknologisk övervakning av uigurer, kazakher och andra muslimska minoriteter”. USA menar också att bolaget har starka kopplingar till de kinesiska försvarsstyrkorna.

Uppvaktade svensk polis

Sveriges radio Ekot rapporterar om ett annat kinesiskt företag som uppvaktade svensk polis för att sälja övervakningssystem. Representanter för företaget Yitu besökte polisen i Linköping i december förra året för att förklara hur deras algoritmer kunde hjälpa till att känna igen ansikten i till exempel övervakningsfilmer. Yitu är ett av flera företag som försöker sälja sina produkter till polisen. Men det kinesiska företaget är enligt internationella medier kopplat till massövervakning av muslimska minoriteter som sker i Xinjiang-regionen i västra Kina, rapporterar Ekot.

Företaget var då redan svartlistat USA:s handelsdepartement för sin delaktighet i övervakningen.

Polisen ska inte ha haft mer företaget efter det mötet.

– Det som bolagen anklagas för är att man bidrar till att systematiskt gripa och fängsla över en miljon människor baserat på deras etniska tillhörighet, säger Jerker Hellström, chef för tankesmedjan Swedish Center for China studies till Ekot.

Inga stopp i EU

EU har ännu inte utfärdat några handelsstopp som protest mot övergreppen i Xinjiang.  Däremot har flera länder agerat när det kommer till utbyggnaden av de europeiska 5G-näten, där bland andra Sverige har stängt ute kinesiska leverantörer som Huawei.

En orsak till att Post- och telestyrelsen tackade nej till Huawei är de kinesiska teknikföretagens nära samarbeten med med kinesiska staten. Enligt lag är kinesiska företag skyldiga att bistå staten både vad det gäller inrikes som utomlands. En rädsla är att företagen bidrar till Kinas redan omfattande övervaknings- och kontrollapparat, enligt Ekot.

Förra året rekommenderade norska pensionsfondens etikråd att inte investera i Hikvision. I en rapport beräknade etikrådet att företaget hade tecknat kontrakt med myndigheterna i Xinjiang för över 230 miljoner euro. Bland annat skulle pengarna gå till sätta upp 35 000 kameror för att övervaka skolor, gator och installation av ansiktsigenkänningsteknik utanför närmare tusen moskéer.

I ett mejl till DW försvarar sig Hikvision med att det tar alla rapporter om mänskliga rättigheter på största allvar och att företaget förstår sin skyldighet att försvara och skydda människor. Men att anklagelserna inte stämmer om Hikvision.

Kina har protesterat mot USA:s svartlistning och försvarar sig med att man bekämpar inhemsk terrorism i området.