De är små och oansenliga, ja rent av äckliga tycker en del. Men inte Börje Remstam, tvärtom, han sjunger daggmaskens lov. Han har täckodlat sin 1 800 kvadratmeter stora trädgård i Eskilstuna i fyrtio år. I dag för stället tankarna till Edens lustgård med sin enorma blomsterprakt och sina stora, fina skördar av frukt och grönt.

– Jag har daggmasken och täckodlingen att tacka för detta. Maskarna har varit mina medarbetare under alla år och har gett mig tonvis med näringsrik gödsel och mull ovanpå min lera, säger Börje.

Han kallar sig maskodlare och berättar att han gärna småpratar med sina små gödselmakare.

– Skulle du se hur jag hanterar mina maskar skulle du skratta dig fördärvad. Jag är väldigt försiktig och mån om dem och pysslar om dem för att de ska trivas.

Täckodling

När maskarna får arbeta i trädgårdslandet äter de upp organiskt material och omvandlar det till näringsrik jord som de bajsar ut. För att få dem att frodas gäller det därför att bjuda på bra mat. Löv, gräs och gamla nedvissnade växtdelar är perfekt maskmat.

Det är anledningen till att täckodling är så bra. Börje var tidigt ute med denna metod. Den innebär kortfattat att han täcker alla rabatter med ett tjockt lager organiskt material som kan bestå av allt från löv, gräs, halm och hö till växtavfall och flis. Ja, till och med kartong och tyg. Lagret får förmultna, som en slags direktkompost, ovanpå trädgårdslanden. Det gör att han både får fin mull, men också slipper vattna landen, även under de torraste perioderna på sommaren, eftersom fukten hålls kvar i jorden. Under löv- och växttäcket råder det full aktivitet.

– Täckodling och daggmask i samarbete med allt övrigt liv i jorden passar som hand i handske. I en bra jord kan det finnas hela 500 maskar per kvadratmeter, säger Börje.

Var och en av dem ger ett gram näringsrik humus per dygn, vilket betyder ett halvt kilo fin jord per dygn och kvadratmeter. Det blir snabbt mängder som är svåra att få till på konstgjord väg.

– Dessutom är detta gödsel så mycket bättre än allt annat man kan köpa i handeln.

Skapar kalk

I jorden finns även en mängd mikroorganismer som inte går att se med blotta ögat. De gör förarbetet på det organiska materialet innan maskarna tar vid och börjar mumsa. De är även ansvariga för efterarbetet när masken har bajsat ut sitt fina gödsel. Då tar mikroberna vid igen och bearbetar avföringen ytterligare, för att skapa den näring som växterna vill ha.

Maskarna bidrar även till ett bra pH-värde i jorden.

– Det beror på att de har körtlar som gör att de kan skapa kalk. Deras avföring innehåller också kvävefixerande bakterier. Maskspillning är tre till sju gånger så näringsrik som jorden den hamnar i, säger Börje.

Det sägs att de även bidrar till färre sniglar i trädgården.

– Sniglar föredrar sur jord, med lågt pH-värde, så när maskarna ger jorden ett bra, neutralt pH-värde trivs inte sniglarna lika bra.

Bannlyst spade

Den som har en maskrik jord slipper gräva för att lufta jorden, eftersom de små djuren skapar gångar och hålrum. I Börjes trädgård är spaden bannlyst, eftersom den riskerar att döda de små medhjälparna genom att dela dem mitt itu.

– Det är en myt att maskar kan fortsätta leva som två om de går av på mitten. Så jag använder aldrig spade.

Om han absolut måste luckra upp jorden, till exempel innan han sår, använder han en treeggad kultivator där en krok är bortsågad och den andra böjd. Då kan han lufta såraden försiktigt.

Tro inte heller på myten att maskar skulle vara skadliga för växternas rötter och äta upp dem. Det är en missuppfattning som lett till att man dödat maskar under historiens gång.

– De har inga tänder och kan därför inte bita av rötter. Tvärtom trivs växternas rötter väldigt bra i maskarnas gångar, som kan gå ända ned till två, tre meters djup, för där finns det mineraler som de hämtar upp. Så masken är en trädgårdsmästares allra bästa vän.