Miljarderna var många och orden stora när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen presenterade förslaget till unionens plan för ekonomisk återhämtning.

– Så är det med Europa, att de djärvaste stegen alltid är de säkraste, sa von der Leyen när hon talade i EU-parlamentet.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl noterar större klimatambitoner än tidigare, men ännu otillräckliga.

– Det är djärvt i relation till den förra kommissionen, men inte i relation till vad som faktiskt krävs för att klara klimatutmaningen, säger hon.

Totalt omfattar EU-kommissionens förslag 750 miljarder euro i stöd till medlemsländernas återhämtning, varav två tredjedelar är bidrag och resten lån. Stora delar av förslaget bygger på EU:s så kallade gröna giv. Hur mycket av pengarna som kommer gå till klimatomställning slås inte fast, men satsningar på förnybar energi, järnvägar och laddstationer för elfordon hör till det som EU-kommissionen lyfter fram.

– Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Det här är en historisk möjlighet att återuppbygga Europa, skapa nya gröna jobb och bygga motståndskraft inför kommande kriser, säger Johanna Sandahl.

Saknar biologisk mångfald

Samtidigt anser Naturskyddsföreningen att viktiga delar saknas. En satsning på omställning av jordbruket ska enligt förslaget utgå från strategin för biologisk mångfald, men Johanna Sandahl hade önskat en betydligt större tonvikt på att värna ekosystemen. Det borde ha varit en självklar lärdom av coronapandemin, menar hon.

– Vi vet att biologisk mångfald ökar ekosystemens motståndskraft, vilket är oerhört viktigt för att kunna hantera kommande klimatrelaterade kriser.

I förslaget finns inga villkor som säger att alla pengar som nu satsas måste gynna klimatomställningen. Ingenting står heller om att ta bort de subventioner av fossila bränslen som finns i dag.

– De fossila subventionerna är elefanten i rummet. Att avveckla dem borde vara ett självklart första steg, säger Johanna Sandahl.

Också WWF välkomnar de satsningar som görs på omställning, men önskar sig tydliga villkor för hur stödpengarna ska få användas.

– Trots uttalade ambitioner att investera hållbart för framtiden, saknas tillräckliga kriterier och verktyg för att säkra att pengarna inte går till miljöskadliga verksamheter, till exempel fossilindustrier eller nya flygplatser och motorvägar, säger Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF i ett pressmeddelande.

Vill att regeringen driver på

WWF är också kritiska till att andelen medel till direkta klimatåtgärder i EU:s långtidsbudget ligger kvar på 25 procent i kommissionens förslag. EU-parlamentet har föreslagit 30 procent och WWF kräver 50 procent av budgeten.

Nu ska kommissionens förslag förhandlas av medlemsländerna och EU-parlamentet. Den svenska regeringen är kritiska till att merparten av stödpengarna ska betalas ut som bidrag och inte lån som de har föreslagit. WWF och Naturskyddsföreningen vill att Sverige driver på för tuffare klimatkrav.

– Sverige har ambitionen att vara ett föregångsland och jag förväntar mig att den svenska regeringen driver på, säger Johanna Sandahl.