Skillnaden mellan mäns och kvinnors livsstil, beteende och konsumtionsmönster ger olika stor påverkan på miljön. Och det blir också drabbade i olika hög grad av klimatförändringar.  Det slår den svenska regeringen fast inför mötet, rapporterar Supermiljöbloggen och Aktuell Hållbarhet. 

Det visar också till exempel FN:s forskningsbaserade faktablad Women, Gender Equality and Climate Change ( Kvinnor, kön, jämställdhet och klimatförändringar) och andra forskningsrapporter.

I Sverige släpper till exempel mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors, män äter mer kött och bidrar mer till växthuseffekten, enligt den forskning från bland annat FN som Naturskyddsföreningen lyfter fram.

Konsumentverkets rapport från 2018, Konsumenterna och miljön, visar till exempel att kvinnor i större utsträckning än män svarar att de tar mer hänsyn till miljön när de handlar och konsumerar.

FN:s forskning visar att i jämställda samhällen finns ingen mätbar skillnad på hur män och kvinnor drabbas vid naturkatastrofer. Men där det är stora skillnader mellan mäns och kvinnors sociala och ekonomiska rättigheter dör fler kvinnor vid klimatkatastrofer och extremväder. 

I en FN-studie från 2019,  Differentiated impacts of climate change on women and men (Klimatförändringar som påverkar kvinnor och män olika) tas de här skillnaderna upp och vikten av att vara medveten om dem i miljöarbetet. 

Ska ordna det mesta

I december 2019 presenterade EU-kommissionen riktlinjerna för den gröna given, som är tänkt att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen senast 2050.

Den här satsningen ska också ”främja ekonomin, förbättra människors hälsa och livskvalitet, ta hand om naturen och inte lämna någon på efterkälken” enligt kommissionen.

Det är med andra ord stora uppgifter som EU:s samling av klimat- och miljöministrar har att diskutera på den gröna givens första stormöte nästa vecka.

Vägen till en klimatneutral världsdel måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv i såväl analys och genomförande som uppföljningsfas, enligt den svenska regeringen, med klimat- och miljöminister Isabella Lövin från Miljöpartiet på plats.

Den svenska regeringen har flaggat för att de till exempel vill se mer samverkan mellan EU-länder för att kunna lösa gränsöverskridande miljö- och energiproblem.

De vill också att den gröna given prioriterar en klimatlag på EU-nivå som gör lag av målet om netto-nollutsläpp till senast 2050, med vägledande principer som stöd. 

Regeringen vill även  se en skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål till 2030 och senast till sommaren 2020 vill Sverige att kommissionen presenterar sin konsekvensanalys för en höjning av 2030-målet som bör skärpas till minst 55 procent.