Årets avtalsrörelse är igång och har så varit sedan några veckor tillbaka. Som flera medier tidigare har rapporterat förlängdes de flesta förhandlingarna i mars, till följd av coronapandemin.

Nu har alltså förhandlingarna återupptagits och kommer fortlöpa oktober ut. Därefter återstår att se vad som händer. Antingen kommer fack och arbetsgivare överens eller så gör de inte det.

Dagens Nyheter har tidigare rapporterat att årets avtalsrörelse kan bli stökigare än vanligt eftersom flera arbetsgivare har signalerat om låga bud på grund av pandemiläget.

Skulle parterna nå ett dödläge i förhandlingarna kan situationen utmynna i strejk, med allt vad det innebär. Där finns det en rad punkter att hålla reda på, något som facktidningen Handelsnytt har benat ut i en artikel. Det handlar bland annat om…

…frågan om när man får strejka?

Det hela måste föregås av ett varsel, det vill säga att facket informerar arbetsgivaren om att medlemmarna kommer gå ut i strejk. Detta måste göras sju dagar innan strejken inleds.

Även Medlingsinstitutet, som är en statlig myndighet, måste informeras. Detta så att medlare kan kopplas in och försöka lösa konflikten mellan parterna.

Utöver det måste facket besluta om vilka medlemmar som omfattas av strejken – nyckelpersoner som företaget har svårt att klara sig utan eller hela arbetsstyrkan.

…frågan om man får man lön under strejken?

Arbetsgivaren betalar inte ut lön under strejken, förutom det som omfattas av redan intjänat arbete.

Däremot har facken ofta en större strejkkassa för att kunna bära strejken ekonomiskt. Arbetstagare har rätt till ersättning från facket.

…frågan om så kallad vild strejk?

Det är det som inträffar om facket bortser från eventuell fredsplikt. Fredsplikt råder i de fall som fack och arbetsgivare har skrivit på ett kollektivavtal som förbjuder strejk.

Väljer facket att strejka trots fredsplikt kan det i värsta fall leda till skadestånd.

Det finns fler punkter att belysa vad gäller strejk, utöver de punkter som tas upp i Handelsnytt. Det handlar även om…

…frågan om hur länge en strejk kan tänkas pågå?

Det är inte ovanligt att strejker förses med ett slutdatum. Detta för att kunna markera när förhandlingarna ska vara avslutade.

I annat fall pågår strejken så länge som facket kan ersätta sina medlemmar, det vill säga så länge som strejkkassan tillåter.

…frågan om man verkligen måste strejka?

Under tiden som strejken pågår brukar facket ställa ut strejkvakter vid arbetsplatsen för att ingen ska bryta strejken. Samtidigt är det inte olagligt för medlemmar att arbeta trots att det råder strejk.

Däremot brukar det i regel stå i fackets stadgar att man som medlem är skyldig att delta i strejken. Om medlemmen ändå väljer att arbeta kan denne bli utesluten ur facket.

…frågan om ersättning för de som inte är medlemmar i facket?

Om man inte är medlem i facket så har man ändå laglig rätt att följa de stridsåtgärder som facket har initierat, utan att detta ska få några negativa konsekvenser från arbetsgivarens sida.

Men sett till regelverket omfattas icke-medlemmar inte av fackets varsel. Man deltar helt av solidariska skäl. Som icke-medlem kan man dessutom behöva agera strejkbrytare, det vill säga arbeta, på inrådan av arbetsgivaren.