Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som gett forskare vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet i uppdrag att analysera nyhetsrapporteringen om det nya coronaviruset.

– Vår tidigare forskning visar att medier ofta förstorar det som är dramatiskt och sensationellt. Det kan ge en bild av att situation är farligare än vad den faktiskt är, men vad gäller det nya coronaviruset vet vi fortfarande så lite kring själva faran så det är ännu svårt att säga i vilken utsträckning medierapporteringen varit alarmistisk, säger Marina Ghersetti, som ingår i forskargruppen om kriskommunikation, till forskning.se.

Förutom att studera själva medierna inhämtas underlag också via en enkät som skickas ut till allmänheten. Frågor som forskarna vill undersöka handlar bland annat om hur mycket uppmärksamhet viruset fått i svenska medier, vilka som kommer till tals, huruvida rapporteringen är alarmistisk eller lugnande och vilka likheter och skillnader som finns i jämförelse med rapportering vid tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar.

Tidigare i mars uttalade sig Tomas Odén, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, till forskning.se om rapporteringen hittills.

− De senaste dagarna har människor fått mycket bra och såvitt jag kan bedöma korrekt information genom både public service och privata nyhetsmedier, som alla har varit väldigt aktiva. Ansvariga myndigheter har fått stor medial uppmärksamhet för sin massiva informationsverksamhet. Men de har också fått kritiska frågor, och det är så ska det vara i ett demokratiskt samhälle.

Han ser både likheter och skillnader med rapporteringen kring till exempel Svininfluensan 2009.

− Medierna i dag verkar vara lite mer inriktade på att ha distans till myndigheter för att kunna ställa kritiska frågor. Samtidigt finns den en lojalitet för myndigheternas agerande och vilka budskap de vill ha ut.