EU-kommissionen tar i vanlig ordning till sina största ord när återhämtningsplanerna presenteras formellt.

”Återhämtningsplanen förvandlar den enorma utmaningen vi står inför till en möjlighet, inte bara genom att stödja återhämtningen utan också genom att investera i framtiden”, säger ordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.

”Det här är EU:s ögonblick. Vår vilja att agera måste leva upp till utmaningarna vi står inför”, skriver von der Leyen.

”Tillsammans kommer EU att resa sig mer konkurrenskraftigt, motståndskraftigt och självständigt”, anser i sin tur budgetkommissionären Johannes Hahn.

Lån och bidrag

Stödet utgörs dels av lån och bidrag för att hjälpa de länder och sektorer som drabbats värst av coronapandemin, dels om ett uppdaterat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027, som medlemsländerna redan stridit om under två års tid.

Slutsumman för de olika lånen och bidragen landar på 750 miljarder euro, drygt 7 900 miljarder svenska kronor.

”Kommissionen föreslår en återhämtningsfond på 750 miljarder, i tillägg till de gemensamma insatser som redan dragits i gång. Det här är en europeisk vändpunkt i kampen mot en aldrig tidigare skådad kris”, skriver EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på Twitter.

Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, uppger läckor för nyhetsbyrån Reuters.

Betala till 2058

Enligt utläckta dokument till nyhetssajten Politico Europe vill som väntat EU-kommissionen att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.

De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.

Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder: inbesparningar i olika EU-satsningar, höjda EU-avgifter samt nya inkomstkällor.

För det sistnämnda nämner kommissionen exempelvis planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, införa en digitalskatt samt börja ta ut en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav.

Miljardbudget

Enligt de papper som Politico fått ut bygger kommissionens nya förslag om långtidsbudget för åren 2021–2027 på det senaste kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel från slutet av februari.

Den kompromissen låg då på motsvarande 1,06 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalintäkter, BNI. Det kan jämföras med EU-kommissionens ursprungsbud på 1,11 procent – och det krav som bland annat Sverige framfört om att lägga sig på max 1,0 procent.

Enligt Politico vill kommissionen samtidigt göra vissa ”kirurgiska förändringar”.

Enligt Reuters landar budgetförslaget i rena pengar på totalt 1 100 miljarder euro för de sju åren som omfattas.

Lån för lån?

Medlemsländernas EU-ministrar fick viss information om planerna när de höll ett webbmöte i tisdags. Men några detaljer gavs inte då.

– De har inte sagt något om beloppen och heller inte om var de kommer att lägga sig när det gäller långtidsbudgeten. Jag har förstått på dem som har följt det här att Ursula von der Leyen har hållit det här mycket tätt intill sig själv och sina allra närmaste medarbetare, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark har tryckt på för att stödet ska ges i form av lån, som dessutom bör betalas tillbaka av de länder som lånar.

– Det ligger verkligen i vårt intresse att både den italienska och den spanska och alla europeiska ekonomier får fart igen. Det har vi inte förnekat. Det är bara det att vi tycker att det ska vara lån, i stället för gåvor i det här, säger Hans Dahlgren.

Kompromiss krävs

Onsdagens förslag lär följas av en snabb men svår process när medlemsländerna ska försöka enas. Vilka bitar som Sverige kan tänka sig att rucka på vill EU-ministern ännu inte avslöja.

– För att det ska bli någonting över huvud taget så måste de europeiska länderna komma överens. Då måste vi ha en kompromiss. Men hur vi ska kompromissa om det tänker jag inte säga nu, säger Hans Dahlgren.