Undrar du vilka fåglar, växter eller insekter du stöter på under skogspromenaden? Nu finns en app som lovar snabb vägledning. Syre gav sig ut för att testa.
Har du också ett gäng naturfoton i mobilen som du tagit i tron att du ”kollar upp vad det föreställer senare”? Med hjälp av den nya norska appen Artsorakelet kan du ta itu med artbestämningen, och inom loppet av några sekunder få förslag – baserade på jämförelser andras foton av samma djur och växter. Analysen görs av artificiell intelligens.
– Artsorakelet har ”tränats” på bilder du och jag tar, ofta med mobilen, i alla slags väder och ljus, och kanske till och med i hastighet. Därför är den bättre på att tolka dina vardagsbilder än många andra appar som bestämmer arter, säger Ingrid Ertshus Mathisen, avdelningschef på norska Artsdatabanken i ett pressmeddelande.
Artsdatabanken har tagit fram appen tillsammans med det naturhistoriska museet Naturalis biodiversity center i Nederländerna. Den är gratis att ladda ner, och ger förslag på vad mobilfotot föreställer, med olika träffsäkerhetsgrad.
När Syre testar appen klarar den att med hög säkerhet artbestämma foton av karaktäristiska eller vanliga arter som kantarell, trädgårdssnäcka, löktrav, rapsfjäril och gråhäger, medan fotot av en sorts fibbla omgärdas av större osäkerhet (32 procents likhet med flockfibbla), vilket appen informerar om. Inte konstigt – fibblorna är många och snarlika. Att en relativt tydlig bild på en klase almfrön föreslås vara berberis är något mer förvånande.
Missar på djur
Än längre från korrekt svar landar Artsorakelet i sin analys av en bäver på lite avstånd. Den identifieras med 43 procents säkerhet till den gröngölingslika fågeln gråspett (!). En närbild där djurets typiska svans syns artbestäms däremot korrekt.
Enligt appmakarna är Artsorakelet bäst på arter som är lätta att fotografera och där stort bildmaterial finns, det vill säga varken fiskar eller stora rovdjur.
När Syre testar identifiera kantarell utfärdar appen själv en varning: ”Använd aldrig Artsoraklet för att avgöra om en art är ätlig eller giftig!”
Resultatet ska alltså ses som en vägledning, inte facit, och bör dubbelkollas med fler källor.
Den som vill kan dela med sig av sina resultat till norska motsvarigheten till Artportalen, Artsobservasjoner, berättar Ingrid Ertshus Mathisen.
– Här blir de kvalitetssäkrade av experter. På detta sätt bidrar man till forskning och hantering av biologisk mångfald i detta land. Samtidigt får Artsoraklet ännu fler bilder att träna på, så att den blir ännu bättre.
