De närmaste två åren beräknas tillskottet bli drygt 1 100 bostäder, vilket är 500 färre än vad som utlovades när kommunerna tillfrågades i fjol, enligt medlemstidningen Hem och hyra.

I sin årliga rapport skriver Boverket att 144 av de 273 kommuner som har svarat på deras enkät har ett underskott på gruppbostäder, servicebostäder och särskilt anpassade bostäder. Endast fyra kommuner; Hultsfred, Härryda, Bengtsfors och Lekeber, har ett överskott, enligt Hem och hyras genomgång.

Gruppbostad och servicebostad är två olika bostadsformer med särskild service för vuxna i den enskildes hem, enligt Socialstyrelsen. Där ingår fast bemanning och omvårdnad, vilket inte ingår i särskilt anpassad bostad.

Jämfört med förra året har underskottet på bostäder minskat med 12 procent.

Elisabeth Wallenius är ordförande för paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige, som samlar 41 medlemsorganisationer för människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga.

– Det är inte försvarbart att det ska se ut så här. Kommunerna har ansvar för sina medborgare, och det här är dessutom medborgare som är extra utsatta och inte kan ordna bostaden på egen hand, säger hon till Hem och hyra.

I praktiken innebär det att en person, som har blivit beviljad en anpassad lägenhet av kommunen, inte kan få tillgång till en lägenhet på grund av bristande tillgång.

Elisabeth Wallenius vill att kommunerna ska se över antalet personer som behöver särskilda bostäder, göra en hållbar prognos för framtiden och därefter bygga de efterfrågade boständerna – med marginal.

– Jag skulle önska att det fanns mer publicitet kring det här ämnet och att man tydligare granskade kommunernas nonchalans, säger hon till tidningen.