I slutet av förra veckan presenterades kommunutredningen Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Det är en diger och genomarbetad lunta, med förslag som spänner från ändrat utjämningssystem för kommuner till kommunsammanslagningar och avskrivning av studieskulder för den som flyttar till glesbygdskommuner.
Att det behöver göras något åt kommunernas situation är uppenbart. Även om nu riksdagen beslutat om 7,5 miljarder extra till kommunerna räcker det inte för att täppa igen hålen vi har i dag, än mindre dem vi kommer se framöver. SVT publicerade i måndags en genomgång som visade att var tredje kommun minskar budgeten för välfärden i år mot i fjol. En del av dem tror att de kan göra det utan negativa konsekvenser, men majoriteten av dem (en femtedel av samtliga kommuner) räknar med försämringar i välfärden. Att förändringar behövs är alltså tydligt.
Men inte vilka förändringar som helst. Ett av de förslag som man valt att lyfta fram särskilt är att främja kommunsammanslagningar genom att kommuner som vill slås ihop ska få sina skulder avskrivna.
Att små kommuner alls skulle behöva slås ihop är tveksamt. Det talas ofta om ekonomiska skalfördelar med större enheter, men utredningen konstaterar att det inte finns något starkt stöd ens för det. Däremot menar man att en större kommun är något mer skyddad mot plötsliga förändringar och att kvaliteten i verksamheten kan öka något i och med att olika sysslor delas upp på olika individer. Det på bekostnad av att politiker, och kommunhus, kommer längre ifrån invånare.
När effekterna av sammanslagningar är små, och inte odelat positiva, inser även utredarna (det är en parlamentariskt tillsatt kommitté) att det behöver ske frivilligt. Men det är få som vill slås ihop med en väldigt skuldsatt kommun. Därför menar utredarna att staten skulle kunna ta över lån från skuldsatta kommuner som vill slås samman.
Det blir helt fel. Även om man kan se tanken bakom, så missar den målet. Det kan vara så att vissa kommuner är väldigt hämmade av att vara skuldsatta (den detaljnivån hittar jag inte i utredningen) men det problemet har de ju i så fall oavsett frågan om sammanslagning.
En avskrivning av skulderna måste bero på hur drabbad kommunen är, inte hur bra samarbetet med grannkommunerna fungerar. Låt sammanslagningar, med sina fördelar och nackdelar, avgöras av dem som bor där. Av dem som ska få förvaltningen förflyttad ytterligare 7 mil bort. Inte styrning i form av riktade bidrag.
