Föräldrar ska inte långt i förväg kunna sätta sina barn i kö till en eftertraktad skola. I stället ska skolorna kunna kvotera eller lotta ut platser. Det är ett par av förslagen för att skapa en mer likvärdig skola som överlämnas till utbildningsminister Anna Ekström (S).
Utredaren Björn Åstrand har sedan 2018 haft i uppdrag att mejsla fram förslag på hur skolsegregationen kan minska. I dag presenterades betänkandet på en pressträff, där utredaren deltog via länk.
Björn Åstrand säger att skolans organisering är avgörande för de ungas livschanser.
– Dessvärre har vi inte gett skolan de förutsättningar den behöver för att klara det här uppdraget, säger han.
– Vi har i dag stora kvalitetsskillnader mellan skolor, och det fortsätter att vara så att familjesituationen påverkar hur det går i skolan. Utvecklingen går åt fel håll och måste brytas, säger Åstrand.
Verka aktivt
Enligt Åstrand är kopplingen överlag svag mellan elevers förutsättningar och skolans kvalitet. Elever har blivit allt mer uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund och spridningen i skolornas kunskapsresultat har ökat.
Så vad kan förändra utvecklingen?
Utredningen föreslår att huvudmännen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter.
– Det finns goda möjligheter för en rektor att sätta samman en skola så att man stärker möjligheterna för en skola att vara en mötesplats, säger Björn Åstrand.
Aktivt skolval
Vidare ska alla vårdnadshavare göra ett aktivt skolval åt sina barn. I de fall en viss skola blir översökt ska det vara möjligt för huvudmannen att göra ett urval enligt vissa principer. Kötid ska inte längre vara en sådan. I stället ska skolan kunna kvotera för att få en allsidig social sammansättning. Skolan ska också kunna välja ett randomiserat urval, eller enklare uttryckt lottning, till de platser som inte räcker till alla som önskat.
Ytterligare ett förslag gäller ersättningen till fristående skolor, alltså skolpengen. Björn Åstrand föreslår att ett avdrag ska göras motsvarande de merkostnader kommunen har för att i alla lägen kunna ta emot nya elever.
Vidare ska staten ta ett större ansvar för ökad likvärdighet i skolans resurser. Enligt utredaren finns det oförklarliga skillnader vad gäller resurser mellan olika skolor. Ett flertal riktade statsbidrag bör slås samman till ett sektorsbidrag för skolan. Sektorsbidraget ska förstärkas med ytterligare 3 miljarder kronor per år från och med 2021.
Den decentralisering och marknadsorientering som skett i skolan har inte lett till önskat resultat, konstaterar utredaren.
Vad är det som inte har gått rätt, vad behöver vi göra för att vända utvecklingen så att alla barn får en chans att lyckas i skolan, säger Björn Åstrand.