FN var redan innan coronakrisen hårt pressat ekonomiskt – och nu har situationen förvärrats ytterligare. Bland personalen vid högkvarteret i New York växer nu oron för hur länge de ska kunna behålla sina arbeten.
FN-sekretariatet i New York är nedstängt på grund av covid-19-pandemin, liksom övriga 32 FN-organ i världen, och på global nivå tvingas numera 37 500 personer som är anställda av världsorganisationen att arbeta hemifrån.
Än så länge kan ingen säga hur länge den nu månadslånga nedstängningen ska vara, och FN:s språkrör Stephane Dujarric hänvisar till de experter som uppger att ”det är det viruset som avgör”.
FN står i samband med pandemin inför flera svåra frågor, i synnerhet med tanke på att organisationen redan tidigare drabbats av en svår kris med brist på likvida medel – något som förvärrats ytterligare av den globala ekonomiska härdsmältan.
I New York oroar sig FN-personalen för att bli avskedade i ett land där flera miljoner människor redan har blivit arbetslösa i pandemins spår. Bara i New York beräknas nästan en halv miljon arbetstillfällen gå förlorade fram till mars nästa år, medan 60 000 arbetare kommer att ha förlorat sina jobb fram till i juli i år. Detta enligt en ny rapport från stadens oberoende kontor för budgetfrågor.
Svårt redan innan pandemin
Många FN-anställda undrar hur länge de ska kunna behålla sina jobb samtidigt som världsorganisationens pengar är på väg att ta slut. För personalen i New York gäller dessutom andra regler för dem som riskerar att bli av med sina jobb – eftersom de arbetar för en internationell organisation kommer de troligen inte att omfattas av delstatens arbetslöshetsersättning.
Guy Candusso, som tidigare var biträdande ordförande för FN-personalens fackförbund, påpekar att världsorganisationens redan innan krisen stod inför en svår finansiell situation.
– Vi förstår att medlemsstaterna nu befinner sig under ett enormt tryck, men de måste samtidigt leva upp till sina förpliktelser, säger han till IPS.
Guy Candusso menar att om det går så långt att personal måste sägas upp så måste det vara en åtgärd som genomförs på alla nivåer – även inom ledningen.
Enligt FN har medlemsstaternas inbetalningar till FN:s reguljära budget ”minskat markant” under årets första kvartal jämfört med föregående år, vilket i sin tur har skapat ett ekonomiskt underskott. Det har bland annat lett till att FN tillfälligt satt stopp för nyanställningar av personal vars löner bekostas av den reguljära budgeten.
Biståndsinsatser av stor betydelse
Ian Richards, som företräder FN:s personal och tidigare var ordförande för CCISUA, FN-anställdas fackförbund som företräder 60 000 medlemmar, säger till IPS att många av världens länder tvingats använda stora resurser för att försöka begränsa pandemins effekter.
– Samtidigt inser också många att kampen mot denna globala pandemi både på hemmaplan och utomlands bara blir framgångsrik om den också når världens svagaste länder i fråga om sjukvårdssystem och ekonomi – och världens mest sårbara befolkningar. Och av det skälet ser vi att biståndsinsatser börjat inriktas på detta.
Samir Sanbar, tidigare biträdande generalsekreterare, säger till IPS att vissa regeringar som redan innan legat efter med sina betalningar till FN kan komma att hänvisa till pandemin för att ytterligare skjuta upp, eller undvika att betala sina avgifter.
Samir Sanbar menar att en särskilt sårbar verksamhet är FN:s fredsbevarande insatser. Han säger att flera av de länder som bidrar med FN-soldater kan komma att i högre grad prioritera sina inhemska behov.
Andreas Bummel, ordförande för organisationen Democracy Without Borders, påpekar samtidigt att FN varit drabbat av en likviditetskris i över ett års tid och att det inte är acceptabelt om de stora bidragsgivarna använder coronakrisen som en ursäkt för att inte göra rätt för sig. Han säger vidare till IPS det ligger i hela världens intresse att ha ett starkt och välfungerande FN.
