Det började med att EU:s ministrar i jordbruks- och fiskerådet nådde en överenskommelse för den gemensamma jordbrukspolitiken Cap (Common agricultural policy), i onsdags. Miljörörelser baserade i Bryssel, kallade det för ”a dirty deal”.

Samtidigt beskrev Sveriges lantbruksminister Jennie Nilsson det som en framgång för både miljö och klimat, då ministrarna är överens om att 20 procent av direktstödet ska avsättas till miljöåtgärder. Det vill säga åtskilliga miljarder euro av den totala budgeten på över 330 miljarder euro fram till 2027.

En siffra som parlamentet höjde till 30 procent, när de röstade om  frågan ett par dagar senare.

Men i sociala medier och bland miljörörelser är kritiken benhård. I kölvattnet av överenskommelsen och parlamentets omröstning har kampanjen Withdraw the Cap lanserats. På måndagen hade det signerats av tusentals namnunderskrifter.

– Mest pengar går till de största lantbrukarna med monokultur och intensiv odling, utan särskilda krav på hållbarhet, säger Alde Fermskog.

"Jag blev själv överraskad"

En av knäckfrågorna rör så kallade ”Eco-schemes”. Det är klimatåtgärder som för första gången ska ligga under direktstödet, alltså jordbruksstödets absolut största post. Men fram till ministrarnas överenskommelse och att också EU:parlamentet röstade i förra veckan, fanns det inga öronmärkta pengar till åtgärderna.

Nu vill både parlamentet och ministrarna, öronmärka 30 respektive 20 procent av inkomstödet. Det är därför jordbruksminister Jennie Nilsson kallar det för en ”ökad miljö- och klimatambition”, jämfört med i dag.

– Jag blev själv överraskad, det var lite som tydde på att det överhuvudtaget skulle bli några öronmärkta pengar, så det är positivt, sedan är frågan om det förhandlas ned eller upp, säger forskaren Mark Brady, nationalekonom ansluten till Centrum för klimat- och miljövetenskap vid Lunds universitet.

"Var går pengarna egentligen?"

Men Alde Fermskog från kampanjen Withdraw The Cap, är inte nöjd.

– Det måste till högre nivåer, vi lever i en global klimatkris med ökande temperaturer, då räcker det inte. Framförallt inte när vi samtidigt ger en massa pengar till klimatskadliga initiativ, säger hon.

I förslaget finns också en av de mest kontroversiella delarna av jordbruksstödet. Det produktionsstöd som utgör 13 procent av direktstödet och som kan gå till att exempelvis utöka antalet nötdjur hos en jordbrukare. Något som är direkt skadligt för både klimatet och miljön.

Men också förslaget att avsätta 20 procent till miljöåtgärder, betyder att lejonparten av direktstödet även fortsättningsvis kommer att gå till inkomststöd för lantbrukare, som redan har relativt goda inkomster – och orsakar stora utsläpp, istället för att gå dit pengarna ger mest miljö- och klimatnytta, enligt Mark Brady.

– De (parlamentet och jordbruksministrarna) vill framställa det som fantastiska miljösatsningar men var går pengarna egentligen? frågar Alde Fermskog retoriskt.

Vi vill att det ska finnas en Cap

Överenskommelsen mellan jordbruksministrarna och omröstningen i parlamentet i förra veckan, innebär inte att frågan är avgjord.

Nu väntar förhandlingar mellan EU:s olika parter. Men Alde Fermskog och kampanjen Withdraw the Cap, vill att kommissionen helt drar tillbaka förslaget. Något som har skett vid ett tillfälle tidigare.

– Vi vill att det ska finnas ett Cap men att den ska se annorlunda ut och bana väg för en hållbara matproduktion, säger hon.