Handel med utrotningshotade djur har seglat upp som en av de stora brottskategorierna i världen. I Sverige utreds målen av Artskyddsbrottsgruppen vid Noa. En specialgrupp inom polisen som rönt uppmärksamhet också utanför landets gränser.
Vid sidan om vapen-, narkotika- och människohandel ses artskyddsbrott i dag internationellt som den fjärde största brottstypen.
Interpol uppskattar att handeln omsätter 150 miljarder dollar årligen (drygt 1 300 miljarder kronor) och flera terrororganisationer som Boko Haram och Al-Shabaab sägs finansiera stora delar av sin verksamhet genom just artskyddsbrott.
– Men den dimensionen har inte frågorna i Sverige, i alla fall inte än. Det handlar inte om jättemycket pengar, men det finns ändå pengar i det här, säger Anna Bergquist, tillförordnad gruppchef för Artskyddsbrottsgruppen till TT.
Björnklor och djurtänder
I veckan kommer domen i ett av de största artskyddsbrottmålen i sitt slag i Sverige. Det stora målet i Alingsås tingsrätt handlar om några hundra tusen kronor.
Den åtalade mannen som är i 50-årsåldern har ett stort intresse för indiankultur. Han har köpt och sålt bland annat björnklor, havsörnsfjädrar och halsband av djurtänder.
Ändå ser Anna Bergquist åtalet som en framgång för den svenska strategin. Tidigare utreddes artskyddsbrott av den lokala polisen. Målen var ofta resurskrävande och hamnade lätt långt ner i högarna.
Men 2016 startades den nationella gruppen som formellt heter Artskydds- och kulturarvsbrottsgruppen vid Nationella operativa avdelningen (Noa).
Delen som arbetar med artskyddsbrott består i dag av en gruppchef och åtta utredare. Det som är unikt med gruppen, och som väckt internationell uppmärksamhet, är helhetsgreppet.
Specialiserade åklagare
– Vi äger hela rättskedjan med nära kontakter allt från tillsynsmyndigheterna till samarbetet med särskilda åklagarna specialiserade på området, säger Anna Bergquist.
Förundersökningarna leds av miljöåklagare. I Sverige finns tjugo miljöåklagare spridda på fem orter från norr till söder. En av dem är kammaråklagare Christer Jarlås som är åklagare i målet i Alingsås.
– När jag hade den här typen av ärenden i början på tjugohundratalet var det bara småbrott. En Blocketannons här, en papegoja där och lite sånt. Nu är det annorlunda, säger han.
Utredningarna tar ofta lång tid och målet i Alingsås är ett av två stora mål som nu gått till domstol. Utredningen startade 2016. Det andra handlar om en man som köpte och sålde upp emot tusen reptiler och andra djur i en lokal som eldhärjades.
Ärenden i pipeline
– Vi har ytterligare tre, fyra stora ärenden i pipeline, säger Christer Jarlås.
Arbetet börjar ge resultat. Varje år sedan gruppen startade har det haft stora ärenden, den typ av ärenden som tidigare inte hittades.
– Nu upptäcker vi mer och mer. Vi har möjlighet att gräva. Vi får ägna tid åt utredningarna, säger Anna Bergquist.
Ofta krävs i inledningsskedet stora resurser för att göra husrannsakningar på flera platser och gripa flera misstänkta på olika ställen samtidigt. Förr gick det sällan att organisera.
– Nu gör gruppen den här typen av tillslag flera gånger per år, nästan varje månad, säger Anna Bergquist.
Intresset för artskyddade djur tar sig många uttryck. Till exempel är mannen i Alingsås samlare. För samlare kan det handla om fjärilar, fågelägg, levande djur eller delar från döda.
Andra handlar med djurdelar eller ämnen från djur av hälsoskäl. Främst inom asiatisk medicin finns tanken att till exempel tigerben, björngalla eller extrakt från noshörningshorn kan vara bra mot olika krämpor.
Smuggling från utlandet
Och även om gruppen ännu inte kunnat påvisa direkta kopplingar mellan den svenska handeln och finansieringen av terrorverksamhet ser man att det ofta handlar om smuggling och försäljning till och från utlandet.
– Vi ser internationella kopplingar i ärenden vi utreder. Men bortom det kan vi inte se. Det utesluter inte att det ett eller flera led bort finns kopplingar till organiserad brottslighet och terrororganisationer. Just nu har vi ett ärende med kopplingar till 19 länder, säger Anna Bergquist.
Målet i Alingsås ser Anna Bergquist som betydelsefullt.
– Den här typen av mål hjälper oss att utveckla och etablera ett arbetssätt som vi kan använda i kommande, liknande fall.
Och då det tidigare har varit sällsynt med stora artskyddsbrott är större mål principiellt viktiga.
– Vi är i en process att etablera en rättspraxis, säger Christer Jarlås.
Fakta: Exempel på svenska artskyddsbrott
• En man står åtalad för grovt artskyddsbrott sedan han sålts djurdelar kopplade till indiankultur. Alingsås tingsrätt meddelar dom den 27 oktober.
• En man har åtalats för att i en källarlokal haft 1000 reptiler och andra djur som han köpt och sålt. Lokalen eldhärjades av många av djur dog. Dom kommer inom någon månad.
• En man i Norrland dömdes för grovt artskyddsbrott för att ha jagat och fångat in nästan 14 000 fåglar och tagit ägg, bland annat ovanliga ugglearter och tretåig hackspett.
• Tre män i Stockholm dömdes till samhällstjänst då de försökt sälja två gamla noshörningshorn.
• En kvinna dömdes att betala böter för artskyddsbrott, efter det att ha försökt sälja ormskinn på Blocket
• Två män har dömdes till dagsböter för artskyddsbrott efter att ha försökt smuggla 100 kilo ål ut ur landet.
• Ett auktionsverk i Skåne och två privatpersoner tvingades betala böter för artskyddsbrott efter att ha försökt sälja två uppstoppade björnar.
Källa: TT
Fakta: Artskyddsbrott
Artskyddsbrott regleras i miljöbalken men skiljer sig från de mer typiska miljöbrotten. Exempel på artskyddsbrott är illegal handel med hotade arter.
Den mest kända internationella överenskommelsen som handlar om handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter är Washingtonkonventionen. I dagligt tal benämns den ofta som Cites-konventionen efter sitt engelska namn: Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, och därför talar man ibland om Cites-brott. Konventionen är implementerad i EU genom Cites-förordningen.
Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns till skydd för vilda djur och växter. Det kan handla om att skada fridlysta djur eller växter i den svenska naturen.
Det kan även handla om att importera, köpa eller sälja sådana arter som är skyddade enligt internationella regler, bland annat CITES-förordningen.
Handel, transport, förevisning och preparering av hotade djur, ägg, bon och växter kan innebära artskyddsbrott om det inte sker i enlighet med svenska och internationella regler.
Turister är skyldiga att ta reda på om det är tillåtet att ta hem exempelvis en fin snäcka eller ett par skor eller en väska som är gjord i skinn. Risken finns att den vara som du tar hem från utlandet finns med på listor över varor som inte får föras in i Sverige och att du därmed gör dig skyldig till ett artskyddsbrott.
Källa: Polisen
