Med över 99 procent av rösterna räknade får förslaget för en ny grundlag i Chile 78 procent. ”Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile”, säger president Sebastian Piñera.
Tusentals människor firade på i huvudstaden Santiagos gator att den gamla konstitutionen, som skapades under diktatorn Augusto Pinochets tid, kommer att ersättas.
– Fram till nu har konstitutionen delat oss. Från och med i dag måste vi alla arbeta tillsammans så att den nya konstitutionen blir en ram för enhet, stabilitet och framtid, säger Piñera i samband med att han erkänner ja-sidan som vinnare.
Smäll för eliten
Resultatet kommer som en smäll för Chiles politiska elit, enligt Marcelo Mella som är statsvetare vid universitetet i Santiago.
– Ett så starkt resultat för en ny konstitution bör läsas som att man tar avstånd från de politiska partierna, vilka i stor utsträckning har tagit hand om Pinochets grundlag och om det styre som vi ärvde av honom, säger Mella till AFP.
Oron, som ledde fram till omröstningen, tog fart när studenter för ett år sedan protesterade mot prishöjning i huvudstadens tunnelbana. Det trappades upp till landsomfattande protester om ojämlikhet och social orättvisa.
Röstandet ska i stort ha gått lugnt till men polis använde tårgas mot ett femtiotal demonstranter i centrala Santiago.
Ekonomisk ojämlikhet
Den befintliga grundlagen trädde i kraft 1980, under den tidigare militärjuntans och diktatorn Augusto Pinochets översyn, och har befäst ett kapitalistiskt system där skola och välfärd är i privat ägo.
Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar. Kritikerna anser att det är grundlagens fel och att en ny grundlag bör utgå från folkets vilja och intressen.
Kritiker menar också att den gamla grundlagen är hinder för sociala reformer och att en ny är nödvändig för att ge en mer rättvis tillgång till sjukvård, utbildning och pensionssystemet.
Bakgrund: Största krisen som demokrati
• Det senaste årets protester startade den 18 oktober förra året, när studenter plankade i Santiagos tunnelbana i en protestaktion mot höjda biljettpriser. Inom loppet av en vecka hade det utvecklats till en större demonstration mot sociala orättvisor och ekonomisk ojämlikhet, som kokade över i våldsamma drabbningar med poliser.
• Bara några dagar innan protesterna bröt ut hade landets konservative president Sebastian Piñera lyft fram sitt Chile som en stabil oas i ett i övrigt svajigt Sydamerika.
• Efter bara en vecka samlades 1,2 miljoner människor för en demonstration i huvudstaden. Presidenten införde först undantagstillstånd och soldater fick ta plats på Santiagos gator för första gången sedan diktaturens dagar. Sedan bad han i stället om ursäkt och utlovade stora välfärdssatsningar och höjd minimilön, men protesterna fortsatte att eskalera.
• Kongressen enades om att hålla en folkomröstning om grundlagen. Den skulle ursprungligen ha hållits i april, men försenades med anledning av pandemin.
• Den internationella klimatkonferensen COP25 skulle ha hållits i Chile, men ställdes in med anledning av oroligheterna. Sebastian Piñera har vid fem tillfällen stuvat om i sin regering och därtill reformerat polisväsendet.
• De stora missnöjesyttringarna mojnade av när pandemin nådde Chile och stora restriktioner infördes, men återupptogs igen i augusti.
• Omkring 30 människor har mist livet i samband med protester det senaste året. Den nationella, paramilitära polisstyrkan Carabineros har vid återkommande tillfällen anklagats för att ha tagit till övervåld.
Källa: AFP
