I helgen kom uppgifter om att USA kan överväga att återuppta sina kärnvapentester efter 30 års uppehåll. Enligt Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK, är det helt fel väg att gå, både med människa, djur, miljö och global nedrustning i åtanke.

Att detta diskuteras sänder också oroväckande signaler om en normförskjutning som kan leda till att tröskeln för kärnvapenstaterna sänks, säger SLMK:s generalsekreterare Josefin Lind till Syre:

– Det globala hotet mot mänskligheten ökar ju konstant när diskussioner om kärnvapen fortätter. Som efter Hiroshima och Nagasaki – det mänskliga lidandet upphör ju aldrig. Det är civilbefolkning, män, kvinnor och barn, som drabbas hårdast och får cancer, andra sjukdomar och förgiftningar. Det måste få ett slut.

SLMK ser med stor oro på utvecklingen globalt. Urbefolkningars hälsa och biologisk mångfald står på spel. För att inte nämna fred och alla människors säkerhet.

– Tröskeln och normen mot kärnvapen börjar gå om intet. Det är som att vi backar 30 år i tiden och en signal om att något håller på att gå åt skogen med nedrustningen, säger Josefin Lind.

Hon menar att Sverige måste agera mer kraftfullt mot kärnvapen och den förödelse de orsakar på människa och natur. Ett första steg kan vara att skriva under och ratificera FN:s förbud mot kärnvapen och vidta konkreta, nationella, åtgärder som att se över vår egen lagstiftning.

Exportstopp av materiel som används inom kärnvapenindustrin är något att se över, och att införa ett förbud mot att föra in kärnvapen på svensk mark. Att stå i FN och ge förslag på vad kärnvapenstaterna ska göra räcker inte. De vet redan vad de bör göra – men vill inte, menar Josefin Lind.

– Det bästa Sverige skulle kunna göra är att konkret ta avstånd och inte bara komma med förslag till kärnvapenstaterna på FN-möten. Man måste också våga ta lite obekväma beslut, säger hon.

Men istället för att göra det förhåller sig Sverige passiva och prioriterar goda relationer med USA och Nato. Om USA som har världens mest moderna kärnvapenarsenal börjar provspränga igen innebär det sannolikt att man också utvecklar nya typer av kärnvapen, menar Josefin Lind.

– Det sänder oerhört negativa signaler till andra kärnvapenstater, säger hon.

Sverige står utanför

Sverige har inte ställt sig bakom FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen (TPNW). Enligt den utredare som 2017 utredde om Sverige skulle skriva på eller inte krävs förändringar i konventionen innan Sverige ska signera. En anledning är att inga kärnvapenstater skrivit under. Utredaren menade också att det redan ingångna icke-spridningsavtalet (NPT) kan undermineras av att skriva under TPNW.

– Länderna måste inse att om det ska bli en verkningsfull konvention så måste den förändras, sa utredare Lars-Erik Lundin när utredningen släpptes, enligt ett pressmeddelande från FN-förbundet i Sverige.

För att konventionen ska träda i kraft krävs det att minst 50 länder både skriver under och ratificerar den. I dag är siffran 37 länder som både skrivit under och ratificerat konventionen.

Flera fredsforskare har ifrågasatt Lundins utredning. Lundins argument om att en svensk underskrift av kärnvapenförbudet kan försvåra alliansfrihet och deltagande i det globala nedrustningsarbetet håller inte, enligt freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen vid Uppsala universitet:

– Inflytande skapar man genom att ha en hög kompetens och en god förmåga att argumentera. Det har under många decennier varit Sveriges modell i nedrustningsfrågor och den rösten har vi kvar. Vi är ju med i NPT och har samma rätt som alla andra att yttra oss. Man skulle kunna vända argumentet och säga att vi, om vi är med i både förbudsavtalet (mot kärnvapen) och NPT, hör alla sidor av argumentationen och då skulle det snarare kunna vara en styrka, säger han i pressmeddelandet.

Peter Wallensteen menar också att vi befinner oss i ett ”akut läge” när världens samlade kärnvapenarsenal växer istället för krymper.

Kärnvapen och nedrustning

Ryssland och USA har ett avtal om de båda ländernas kärnvapenarsenaler och nedrustning som kallas för ”New start”. Avtalet ingicks först mellan dåvarande Sovjetunionen och USA och har sedan förlängts. Det nuvarande avtalet går ut i februari 2021 och USA har avböjt ytterligare en förlängning, något som Ryssland varit villiga att ingå. Enligt president Trump bör även Kina omfattas av avtalet, eftersom de enligt USA rustar upp.

Uppgifterna om att USA för diskussioner om att återuppta provsprängningarna kom kort efter att Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA meddelat att man haft ett möte om att stärka kapaciteten, rapporterar DN.