”Han slog honom i huvudet, på sidan, i magen och fortsatte att slå. När Hunain sa att han inte kunde andas kastade läraren honom i väggen”. Så berättar en klasskamrat till den 17-årige studenten Hunain Bilal, som i september förra året ska ha blivit misshandlad till döds av sin lärare i en skola i Lahore.

Nyheten fick stor uppmärksamhet i staden. Men eftersom en paragraf i landets brottsbalk tillåter att föräldrar, förmyndare och lärare utövar aga som utförs ”i god tro” och ”för att gynna” barnet kunde inte läraren åtalas för mord.
Den dödades pojkens kusin, studenten Rimsha Naeem, säger till IPS att hon befarade att uppmärksamheten kring fallet skulle falna och menar att myndigheterna inte tycktes vara beredda att agera.

– Mördaren drabbades inte av några konsekvenser och är nu släppt mot borgen, säger hon.

Rimsha Naeem menar att det krävs tydliga lagar.

– Detta för att stoppa detta barbari och för att inga föräldrar ska behöva uppleva liknande tragedier, säger hon till IPS.

Och kanske togs ett steg på vägen efter att sångaren och människorättsaktivisten Shehzad Roy lämnat in en begäran hos en högre domstol i Islamabad med en begäran om att aga av skolbarn upp till tolv års ålder ska förbjudas. Förra veckan kom beskedet att domstolen hade godkänt begäran.

– Det här var en stor seger för oss, säger Shehzad Roy till IPS.

"Bara skadliga effekter"

Han menar att skolaga bara har skadliga effekter och ofta leder till att barn väljer att hoppa av skolan. Domstolsbeslutet innebär dock förhoppningsvis ett stopp för skolagan för alla barn i huvudstaden och dess omgivningar, vilket var den enda regionen i landet där elever fram tills nu inte hade något skydd av några lagar eller förordningar.

I landets övriga provinser finns det riktlinjer mot skolaga – som dock sällan tillämpas.

För två år sedan blev provinsen Sindh den första i landet som stiftade en lag som förbjuder skolaga och innebär att överträdelser är brottsliga. Lagen slår fast att ”barn har rätt att bli bemötta med respekt”.

Murad Khan, professor emeritus i psykiatri vid Aga Khan-universitetet i Karachi, betonar att forskning visat att elever som utsätts för våld av sina lärare påverkas mycket negativt och kan själva börja använda våld. Han säger till IPS att aga dessutom inte fungerar när syftet är att förändra en persons beteende.

Samtidigt är arbetet mot att få bort skolagan i Pakistan fortfarande långt ifrån över. I de tre provinserna Punjab, Khyber Pakhtunkhwa och Baluchistan finns inga lagar mot sedvänjan, utan endast riktlinjer.

– Dessa administrativa beslut betyder inte mycket, eftersom de inte kriminaliserar handlingen, säger Shehzad Roy.

Han menar att detta bevisas av fallet med studenten Hunain Bilal, där den utpekade läraren alltså inte kan ställas till svars för den påstådda dödsmisshandeln.

Människorättsjuristen Sara Malkani menar dock att det beslut som fattats av domstolen i Islamabad ska ses som ett viktigt första steg i rätt riktning.

– Målet nu är att få fram ett slutgiltigt besked som innebär att skolaga förbjuds permanent, säger hon till IPS.

Kan leda till bredare förbud mot våld

Shahab Usto, som representerat Shehzad Roy i den juridiska processen, säger att den lag som stiftats i provinsen Sindh kan utgöra grunden för liknande förbud mot våld även i landets övriga regioner.

– Lagen täcker alla möjliga situationer där ett barn riskerar att drabbas av bestraffning – vare sig det gäller skolan, rehabiliteringscenter, fängelser eller andra platser, säger han till IPS.

Shahab Usto påpekar att Pakistan redan 1990 ratificerade FN:s barnkonvention, som slår fast att deltagande länder ska stifta lagar som skyddar barns rättigheter.

– Pakistan ligger därmed redan 30 år efter schemat.
Rimsha Naeem, vars kusin misshandlades till döds, säger att hans död måste få konsekvenser.

– Den här hemska händelsen hade mycket väl kunnat passera obemärkt förbi, om inte min kusin hade avlidit av sina skador. Det ledde till stor uppmärksamhet på sociala medier, och plockades sedan upp av de traditionella medierna. Men det handlar om något som drabbar mängder av barn dagligen, och som i vårt samhälle ses som ett acceptabelt sätt att tillrättavisa barn, säger hon till IPS.