Nästan hälften av universitets- och högskolelärare som deltagit i en undersökning, beställd av Utbildningsradion (UR), anser att unga studenter är dåliga på att uttrycka sig skriftligt, rapporterar UR i programmet Skrivglappet.
I en annan undersökning svarar runt hälften av tusen tillfrågade chefer att de någon gång valt bort att rekrytera en ung person till följd av bristande skrivförmåga.
De bristande kunskaperna finns hos såväl personer med svenskt som utländskt modersmål och har lett till problem som att fel mediciner skrivits ut eller fått ekonomiska följder.
Digitaliseringen i skolan och att elever skriver mindre för hand och använder sig av automatiska rättstavningsprogram kan vara en orsak, enligt Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare i svenska och historia.
– Jag tycker att vi sviker väldigt många ungdomar. Om vi kunde lära våra ungdomar och barn att läsa och skriva förr borde vi kunna göra det i dag, säger hon i Skrivglappet.
Fakta: Undersökningarna
Novus utförde två undersökningar för Utbildningsradions räkning.
I den ena gjordes runt 500 intervjuer med lärare på högskolor och universitet. Nästan hälften ansåg att unga studenter har dåliga skriftliga kunskaper. Intervjuerna gjorde på telefon och via webbintervjuer.
I den andra undersökningen svarade drygt 1 000 chefer på vad de anser om skrivförmågan hos unga anställda (personer som är 18-25 år). 12 procent hade flera gånger valt bort en kandidat på grund av dåligt skriftligt språk. 35 procent hade gjort det någon gång. Cheferna valdes ut slumpmässigt och svarade via webbintervjuer.
Undersökningarna gjordes i december 2019 och i januari 2020.
Källa: SVT
