Valrörelsen i USA har fått nytt liv efter att Ruth Bader Ginsburg har dött vid 87 års ålder. Hon satt i landets högsta domstol från 1993 fram till sin död. Den relativt liberala Ginsburg var känd för sitt arbete för bland annat kvinnors rättigheter.
Ruth Bader Ginsburg var något så ovanligt som en folkkär domare. Människor långt ut på vänsterkanten sörjer hennes död och redan några timmar efter hennes död samlades folk utanför den amerikanska högsta domstolen. Delvis för att visa sin sorg, delvis för att markera sitt ogillande inför det sätt som Donald Trump och Republikanerna hanterar den uppkomna situationen.
Trump vill fylla platsen som Ginsburg lämnar efter sig så snart som möjligt. Han har haft som mål under sitt presidentskap att fylla domstolen med så många konservativa domare som möjligt. Helst vill ha utse en ny domare innan valet den tredje november, vilket upprör demokraterna. I samband med förra presidentvalet, 2016, protesterade nämligen Republikanerna högljutt när dåvarande president Obama ville göra samma sak. De hävdade då att det är olämpligt att utse en ny representant till högsta domstolen under ett valår.
Nu hävdat de att det var en princip som bara gällde när inte senaten och presidentskapet innehas av samma parti. Obama är demokrat, men hade en republikansk senat. Nu är både presidenten och senaten republikansk, vilket gör att den regel de själva satt upp inte gäller.
Den som går tillbaka till de uttalanden som gjordes förra gången av en hel hög republikanska senatorer hittar inga sådana undantag. I själva verket är de väldigt tydliga i att det inte är lämpligt att utse någon från det att primärvalssäsongen inletts. Dessutom är det nu bara drygt sex veckor kvar till valet och 2016 ville Obama utse en ny domare redan i januari.
Trump het på gröten med nya kandidater
Donald Trump tog sig inte ens tid att beklaga sorgen eller göra ett uttalande om Ginsburgs död innan han blixtsnabbt satte igång processen för att hitta en ny domare. Snarare har han varit väldigt nöjd och nästan triumfatorisk när han har talat om möjligheten att få utse ytterligare en konservativ domare.
För demokraterna innebär förlusten av Ginsburg inte bara en förlust av en förebild och en förkämpe för liberala och progressiva idéer, det innebär också att de riskerar att få svårt att få fram sina idéer under valrörelsen eftersom mycket av fokuset redan nu har hamnat på högsta domstolen. Konservativa väljare har mycket att vinna på att balansen vrids åt deras håll. Med ytterligare en konservativ domare på plats hotas rätten till abort och HBTQ-personers rättigheter att hotas. Dessutom vill Trump riva ner olika federala program som ger människor rätt till sjukvård, bland annat regler som skyddar den som har svårt att få en sjukvårdsförsäkring på grund av bakomliggande sjukdomar och tillstånd.
Högsta domstolen i USA är en del av det system av maktdelning som fastslogs när landets grundlag, den amerikanska konstitution, skrevs. Tanken är att högsta domstolen ska bedöma om olika lagar och ordrar som kongressen och presidenten utfärdar inte bryter mot grundlagen. Konstitutionen trädde i kraft 1789 och de som antog den kunde med nödvändighet inte veta hur samhället skulle utvecklas. Eftersom man inte vill ändra i själva konstitutionen sker förändringar genom tillägg allt eftersom det uppstår nya situationer och behov. Inga nya lagar eller tillägg får strida mot grundlagen vilket skapar ett behov av att någon kan granska dessa objektivt.
Domare på livstid
Genom att utse domarna i högsta domstolen på livstid hoppas man kunna ge stadga både åt domstolen och samhället i stort. Domarna ska inte ha kortsiktiga politiska eller själviska behov, utan fungera som en grupp som står lite utanför samhället. I praktiken fungerar detta rätt dåligt. Presidenter har en tendens att utse domare utifrån ideologiska linjer. I synnerhet konservativa presidenter och i allra högsta grad Donald Trump.
Trump har en välkänt bristande respekt för USA:s demokratiska system. Han var tydlig redan under valrörelsen 2016 med att han ville utse så många domare som möjligt. Den amerikanska presidenten har som uppgift att utse kandidater inte bara till högsta domstolen utan också till olika lägre federala domstolar ute i landet.
Förändrad maktbalans
Det som lockar en makthungrig president är just att domarna utses på livstid. Om hen lyckats peta in många konservativa domare kommer balansen mellan de olika institutionerna i amerikansk politik att väga över åt konservativt håll. En konservativ övervikt gör att progressiva och liberala reformer försvåras. Amerikansk juridik är i mångt och mycket en tolkningsprocess där det inte alls är självklart vad som är rätt och fel ur grundlagsperspektiv.
Republikanska partiet vinner sällan val på egen hand, men gynnas av både systemet med elektorer och det faktum att varje stat, oavsett befolkningsstorlek, utser två senatorer var. Elektorssystemet gör att republikanska presidenter mycket ofta väljs trots att den demokratiska kandidaten fått fler röster. Partiet skulle dessutom inte ha någon större chans att få majoritet i senaten om den valdes proportionerligt, som representanthuset.
Eftersom senaten ska bekräfta presidentens val av ny domare uppstår en demokratisk virvelvind som fjärmar besluten från den verkliga situationen bland väljare.
Fiffel och båg
Trump har i uttalanden de senaste dagarna avslöjat varför han är angelägen om att utse en ny domare. Förutom hans uttalade vilja att fylla domstolarna med konservativa representanter vill han förbättra sina möjligheter att vinna om valet blir svårt att avgöra.
Han har under sommaren och hösten attackerat det amerikanska valsystemet, sagt att det tvärtemot vad de flesta seriösa bedömare säger missgynnar Republikanerna. Framför allt har han givit sig på poströstningen, till och med utsett en chef för postverket som gör allt han kan för att förhindra att väljare poströstar.
Val i USA är en kvalificerad övning i fiffel av olika slag. Politiserade valnämnder i delstaterna flyttar gränser mellan valdistrikt för att maximera utfallet för sitt eget parti. På många ställen rensas röstlängder på ett sätt som tar ifrån i synnerhet fattigare människor deras rätt att rösta. Det är en evig strid mellan partierna och de beskyller varandra för att vara de skyldiga.
Om det uppstår tveksamheter kring ett val är det högsta domstolen som har det slutgiltiga ordet. Presidenten hoppas att en konservativ högsta domstol kan hjälpa honom att behålla makten även om han inte får tillräckligt mycket röster. Det kan uppstå ett läge där Trump leder på valnatten, men där sena röster äter upp hans ledning. Detta främst på grund av poströsterna. Många delstater kommer inte att vara klara med räkningen av dem förrän åtminstone dagar efter valdagen.
Trump tror att hans situation blir sämre ju fler människor som röstar. Han hoppas att han kan förbättra sitt läge genom att minska valdeltagandet. Dessutom tror många att många demokratiska väljare föredrar att poströsta. Genom att ingripa med hjälp av domstolar i processen på olika sätt kan Trump minska antalet godkända röster med en sådan övervikt. En konservativ högsta domstol är en resurs i den strid som kommer att uppstå efter valet.
Inget att sätta emot för demokraterna
Demokraterna är medvetna om risken för manipulationer, deras oro har vuxit betydligt efter Ginsburgs död. De har redan skaffat juridisk hjälp för att förbereda sig. Det är med andra ord upplagt för dramatik de närmaste veckorna. Demokraterna har egentligen inget att sätta emot i och med den republikanska kontrollen av senaten. Trump kan få igenom vilken domare han vill.
Allt de kan göra är att vädja till enskilda republikanska senatorer att de ska följa praxis. För att stoppa godkännandet krävs att fyra republikaner går emot partiet, men hittills har bara två sagt att de kommer att stödja Demokraterna. Det som kvarstår är att använda framtiden som insats. Antalet domare bestäms inte av konstitutionen och har varierat genom historien. Genom att utöka antalet från nio kan en kommande demokratisk president utse liberala domare för att återupprätta balansen.
Det öppnar dock för en situation där domstolens legitimitet hotas. Det skulle inte vara olagligt, men så fort både senaten och presidenten är från samma parti kan de öka eller minska antalet domare efter eget tycke, ett slags terrorbalans som många befarar skulle hålla domstolen som gisslan i en ideologisk kamp.
Det höjs röster för att Demokraterna åtminstone ska hota med att utvidga domstolen och att de ska göra allt för att sabotera processen, men Joe Biden har visat mycket litet intresse för att elda på konflikten på det sättet. Han säger sig hellre vilja fokusera på sakpolitik och att han oroar sig för att en strid om högsta domstolen just nu skulle gynna Trump eftersom presidentens alla brott och lögner skulle komma i skymundan.
Det troligaste är med andra ord att senaten kommer att bekräfta en ny, relativt ung, kvinnlig domare innan valet. Förutom olika valtekniska finesser utgör en konservativ högsta domstol också en större chans för honom att klara sig från olika rättsliga efterspel om han skulle förlora valet. Och väldigt mycket av det han gör just nu handlar om han faktiskt förstår att en massa juridiska processer kommer att dra igång när hans immunitet som president upphör. Samtidigt kommer inte liberala och vänsterlutande grupper att stillatigande acceptera utvecklingen. Vi kan räkna med både protester och heta angrepp från dem.
