De senaste veckorna har företagen skyltat upp med banderoller, hemsidor designats, reklamutskick postats och extra personal hyrts in. Allt är redo för Black friday som har blivit startskottet för flera stora konsumtionshändelser i slutet av året, bland annat amerikanska Thanksgiving, Cyber monday samt julhelgen.

Det är under den här perioden som många butiker försöker vända röda siffror till svarta, därav namnet Black friday, som numera svällt ut till en hel vecka.  Förra året shoppade vi för 7,1 miljarder och Black friday brukar regelbundet slå nya försäljningsrekord varje år. Men den trenden kommer förmodligen att  brytas i år på grund av den pågående coronapandemin.

Många förväntar sig att Black friday kommer bli tuff för de fysiska butikerna som kan komma att se sig utkonkurrerade av större aktörer och av e-handeln. I vissa undersökningar  är det närmare 40 procent av svenskarna som känner sig otrygga att handla i fysiska butiker med tanke på smittorisker.

Överkonsumtion

Men Black friday  är också just en svart dag för klimatet. Våra konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser beräknas vara cirka 9 ton per person och år.

För att kunna uppnå generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. Det motsvarar en resa till södra Spanien tur och retur för en person, rapporterar Naturvårdsverket

Enligt Konsumtionsrapporten från 2019, där hushållens privata konsumtion sammanfattas, visar datan att växthusgasutsläppen från de svenska hushållens konsumtion har minskat med 14 procent under perioden 2008-2017, trots att konsumtionsvolymen ökade med 25 procent. Ungefär två tredjedelar av minskningen kan förklaras av förbättrad eko-effektivitet för både importerade och inhemskt producerade varor. Ungefär en tredjedel av minskningen av växthusgasutsläppen förklaras av förändringar i hushållens konsumtionsmönster, enligt rapporten.

Hushållens totala konsumtion uppgick till 2 101 miljarder kronor under 2018, vilket var en ökning med 1,7 procent jämfört med 2017 och 25 procent mer jämfört med 2008.

En köpfri dag

Även om koldioxidutsläppen minskat har den totala konsumtionen ökat. Nu vill flera olika kampanjer bromsa den här utvecklingen. Längst går  Enköpfridag, som helt sonika föreslår att man gör precis tvärtom till Black friday, och konsumerar ingenting under 24 timmar.

–  Buy nothing day är en internationell kampanj för att uppmärksamma att det är ohållbart att konsumera så mycket som vi gör. Vi använder mer av jordens resurser än vad som förnyas. Vi vill visa att det finns alternativ, säger Göran Hådén, talesperson för En köpfri dag.

Han menar att det finns flera fördelar med att konsumera mindre, bland annat så frigörs tid som annars skulle tillbringas med att skaffa prylar och sedan ta hand om dem.

– Ting tar tid. Det är lätt att bli en vaktmästare till sina egna prylar. Dessutom finns forskning som visar att människor med en materialistisk världssyn mår sämre än andra i samhället, säger Göran Hådén.

Han berättar att även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka eftersom jordens yta och resurser är begränsade. Därför tycker han att vi måste minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå. Begagnade varor är lite bättre men innebär också en konsumtion eftersom de slits och måste ersättas.

– Då är det bättre att vi har större samarbeten tillsammans. Hyra eller äga ihop. Mer cirkulär ekonomi. Inget kan växa för evigt. Det går inte att kompromissa med naturens villkor, så därför måste ekonomin anpassas till ekologin och inte tvärtom, säger Göran Hådén.

En köpfri dag vill också uppmärksamma att många människor sätter sig i skuld för att kunna köpa nya prylar. Den tendensen förstärks av jippon som Black friday och köphetsen som infinner sig runt jul.

Unsubscribe friday

Organisationen Greenpeace kör också en kampanj i samband med Black friday, men den fokuserar i år mer på reklamen. Greenpeace är kritisk till att många företag säger sig ha stora hållbarhetsambitioner men samtidigt använder sig av aggressiv reklam och manipulativa försäljningsmetoder. Därför uppmanar de konsumenterna att avregistrera sig från reklam och mejlutskick i vad de kallar Unsubscribe friday.

–  Vår kampanj Unsubscribe friday vill uppmärksamma både konsumenter och beslutsfattare på vad de kan göra för att stoppa ohållbara marknadsföringsmetoder. Förutom att kontakta företag i detaljhandeln och be dem att backa från de mest aggressiva försäljningsmetoderna, så uppmanar Greenpeace politiker att se över lagstiftningen, säger Gustav Martner, kreativ chef på Greenpeace i Norden.

Greenpeace listar sju olika marknadsföringsmetoder som de tycker driver på för ohållbar konsumtion:

Pryl på köpet

Genom att locka med erbjudande om få saker “på köpet” får företagen sina produkter att verka mer prisvärda än vad de är. Men risken är att vi köper mer än vad vi behöver och vi ifrågasätter inte en sämre kvalitet på produkten eller om vi faktiskt kommer att använda den.

Köp två betala för en

Mängdrabatter är en metod som riskerar att skapa överkonsumtion och få konsumenten att köpa fler enheter än vad den faktiskt behöver.

Stressande rabatter

Rabatter som är tidsbegränsade har som syfte att få konsumenten att ta ett snabbt köpbeslut. Företag bör istället verka för att kunderna tar genomtänkta köpbeslut.

Köp nu betala sen

Reklam som syftar till att få kunden att köpa något som hen egentligen inte har råd med riskerar att skapa överkonsumtion. Att erbjuda olika betalningslösningar är ok men när det används som ett säljargument blir det problematiskt.

Dark patterns

“Dark patterns” kallas det när en e-handlare medvetet designar sin webbsida för att styra in kunderna till olika köp. Ett exempel är att göra delbetalningar via krediföretag som lockande alternativ till vanlig kortbetalning. Det här kan leda till skuldfällor, extra avgifter och att kunderna beställer mer varor än vad de behöver eller har råd med.

Smygreklam 

Det kan vara svårt att skilja på vad som är reklam eller inte på de nya digitala kanaler där det också slarvas med lagar och regler. Många företag som jobbar med influencers eller annonserar via så kallad “native advertising” slarvar med det eller anstränger sig inte för att annonsmärka enheterna.

Greenwashing för att öka konsumtion

Greenwashing är ett samlingsbegrepp för mängder av metoder som företag använder sig av för att utmåla sig som mer hållbara än vad de egentligen är. Initiativ från ett företag som i reklamen framställs för att minska miljöpåverkan, men som i praktiken ökar den totala konsumtionen och därigenom den slutliga miljöpåverkan är inte hållbart.

– Jag tycker man ska flytta fokus från konsumenterna till politikerna och företagen. Det behövs en debatt om vilka marknadsföringsstrategier som är hållbara och att det sätts upp ramar för dem så företagen kan konkurrera på lika villkor, säger Gustav Martner.

Circular monday

En annan kampanj är Circular monday, som Syre redan har rapporterat om. Där vill man i stället att konsumtionen leds över till second hand och att folk börjar lappa och laga sina kläder och prylar. Kampanjen samlar över 500 företag runt om i världen med koppling till cirkulär ekonomi, bland andra Stockholms stadsmission.

– Funktionen man får ut av produkten är densamma, oavsett om den är ny eller begagnad, säger grundaren av rörelsen, Henning Gillberg i ett pressmeddelande.