Han har gått igenom forskningslitteraturen som finns kring AI och hur den påverkar arbetsmarknaden i Sverige. I studien har han undersökt på vilket sätt den tekniska utvecklingen som skett under de senaste 30 åren påverkat arbetsmarknaden, och utifrån detta dragit slutsatser om framtiden.

Han konstaterar att automatiseringen troligtvis inte kommer att leda till färre jobb, utan bara att de ser annorlunda ut.

– När robotarna tar över jobb finns det en massa andra saker att göra, säger Georg Graetz, som gjort rapporten åt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, och annars är universitetslektor vid Uppsala universitet.

Den nya teknologin leder dels till att nya yrken uppstår. Georg Graetz nämner exempelvis att datorprogrammering och att tillverka appar inte fanns som jobb fram tills ganska nyligen. Dels är det troligt att efterfrågan på mindre kvalificerade yrken kommer att öka.

– När vi blir mer effektiva blir vi också rikare, och då begär vi mycket mer service av samhället runt omkring oss. Vi går kanske ut och äter oftare och då ökar efterfrågan på servitörer och kockar, säger han.

Ökade klasskillnader – men politiken kan påverka utvecklingen

Georg Graetz ser framför sig ett samhälle som blir alltmer polariserat i framtiden, med en överklass som jobbar med teknologi och en underklass som jobbar med serviceyrken. Dessutom blir troligtvis egenskaper som att vara analytisk, social och kommunikativ mer eftertraktat på arbetsmarknaden.

Men att klasskillnaderna ökat under de senaste 30 åren beror ju mycket på politiska beslut, har du tagit med det i beräkningen?

– Det är svårt att svara på vad som är den drivande kraften, men det går att se att lönerna inte ökar lika mycket för dem som blir av med sina arbeten på grund av robotorna, jämfört med dem som jobbar med teknologi eller mer kvalificerade yrken, säger Georg Graetz.

En annan faktor som han har tittat på är att allt fler personer i världen utbildar sig på högskola. Om det finns ett stort utbud av arbetskraft brukar det generellt sett leda till att lönerna för den gruppen går ned. Men för högutbildade går istället lönerna upp.

– Det är överraskande att se med tanke på att utbudet på högutbildade personer har ökat. Det tyder på att det finns en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft. Det är svårt att hitta någon annan tydlig förklaring, säger han.

Samtidigt har den ekonomiska ojämlikheten inte ökat lika mycket här som i exempelvis USA. Orsaken är till stor del den svenska modellen med kollektivavtal och att det finns sociala skyddsnät, anser Georg Graetz.

– Så det finns definitivt plats för politiska beslut som påverkar den här utvecklingen, säger han.

”Vi bör inte tvinga människor in i underklassen"

Rebecka Le Moine (MP) har tidigare motionerat om att basinkomst bör införas – bland annat med motiveringen om att jobben försvinner på grund av robotarna. Men att studien säger emot detta förtar inte argumenten för basinkomst, anser hon.

– Spontant tänker jag att samhället är fast i att skapa jobb och då blir det enklare jobb. För att inte tvinga in människor i den här underklassen där de behöver städa överklassens hus och passa deras barn bör vi titta på olika utformningar av basinkomst och kortare arbetstid. Om det går att effektivisera och rationalisera bort jobb borde vi se det som en befrielse och en möjlighet att jobba mindre, satsa på livskvalitet och minska stressjukdomarna som finns i samhället, säger hon.