Gator ligger öde, städer har stängt och hela världen står handfallen inför coronapandemin. Men så kommer plötsligt en nyhet som muntrar upp – en liten strimma glädje i ett annars kompakt mörker.

Delfiner och svanar har siktats i Venedigs kanaler! Och en grupp elefanter har blivit fulla på majsvin och flanerat genom en by i den kinesiska Yunnanprovinsen innan de slocknat i en trädgård.

Rapporterna om vilda djur som vågar sig fram när samhällen töms på folk har blivit virala. Delats av hundratusentals och skapat rubriker i nyhetsmedier, även i Sverige. Se här – något positivt med pandemin: djur kan röra sig fritt i människornas värld.

Problemet är bara att det inte är sant.

Från Sardinien

Videon som påstods visa delfiner i Venedig var i själva verket inspelad i en hamn på Sardinien, många många mil bort. Och svanarna finns som vanligt i kanalerna vid Burano som ligger 45 minuter med båt från Venedig – där bilderna också är tagna. Var bilderna på de till synes utslagna elefanterna kommer från har ingen lyckats utröna, men kinesiska medier har slagit hål på påståendet att de har supit sig redlösa på majsvin i Yunnanprovinsen (även om elefanter tidigare har siktats i den utpekade byn).

Falska nyheter och desinformation sprids till synes lika snabbt som viruset. Omkring hälften av den amerikanska befolkningen har stött på minst en fabricerad ”nyhet” om pandemin, enligt en undersökning gjord av Pew research center.

”Jag tror att vi alla känner ett stort behov av goda nyheter just nu och djurhistorier brukar förgylla tillvaron. Vi har aldrig som läsare och tittare granskat berättelser om djur särskilt noga tidigare så det gör vi inte nu heller. Det är underhållning, bortkoppling och i de här fallen ett hopp om en ljusning”, skriver Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till Källkritikbyrån, i en kommentar till TT.

Och en glad nyhet om att delfiner trivs i Venedigs tomma kanaler kanske inte känns direkt skadlig? Men även den typen av fel riskerar att undergräva mediernas trovärdighet.

Gröper ur

”Om medier inte kollar upp det de sänder ut så finns det ju risk för att det slinker med felaktigheter och sådant gröper ur förtroendet i längden. Jag tror att det har mindre påverkan när det är mindre allvarliga nyheter, men det kan ju få folk att undra vad som mer blir fel i rapporteringen”, skriver Åsa Larsson.

Att sprida fejkade ”feel good”-historier i tider av kris när alla är mer sårbara kan göra människor mindre tillitsfulla, enligt Erin Vogel som forskar i socialpsykologi vid Stanford university.

– Att upptäcka att goda nyheter inte är sanna kan vara mer skadligt för moralen än att inte höra om dem överhuvudtaget, säger hon till National geographic som har gjort en genomgång av de fejkade djurnyheterna.