Klimatnödläge, ojämlikhet, extrem fattigdom, demokratiunderskott, corona: världen står inför massiva och gränsöverskridande utmaningar.

Födda fria

Världssamfundet har stått inför gränsöverskridande utmaningar förr. Efter andra världskriget gick 51 stater samman och bildade Förenta nationerna (FN) med motivet att ”rädda kommande släktled undan krigets gissel”. 1948 antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 1 erkänns att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Erkännandet av alla människors lika värde skulle få stater att sluta förfölja och avrätta invånare oavsett om det var krigs- eller fredstid. Mänskliga rättigheter kom alltså till för att reglera maktförhållandet mellan stat och individ.

Åren gick och det blev uppenbart att inte alla stater såg till sina invånares bästa. 1976 trädde konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter i kraft. Den första befäster bland annat yttrandefrihet och rättsstatens principer. Den andra befäster att stater progressivt ska införliva sociala rättigheter som rätten till skola, socialskydd och hälsovård.

24 år senare konstateras att ordet progressiv inte alltid främjat staters fokus på att säkra sociala rättigheter. 2000 antog 189 stater FN:s millenniemål (MDG). MDG hade starka kopplingar till mänskliga rättigheter och fokus på utvecklingsländer. Det gick sisådär med måluppfyllelsen.

Mål och metoder

Vid det här laget började världssamfundet inse att det inte endast var utvecklingsländer som var i behov av utveckling, utan hela världen måste ta steget mot en transformation åt en hållbar utveckling. 2015 antog så 193 nationer FN:s Agenda 2030 och de 17 odelbara globala målen. Agenda 2030 syftar till att förverkliga alla människors mänskliga rättigheter och att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor. För första gången i historien har alla världens nationer en gemensam utvecklingsagenda som omfattar de tre odelbara hållbarhetsdimensioner: sociala aspekter, ekonomi och miljö!*

Den röda tråden – när världssamfundet stått inför gränsöverskridande utmaningar har man gått samman i partnerskap för att antingen skapa eller säkra mänskliga rättigheter. Agenda 2030 lyfter dock partnerskap till nya nivåer genom mål 17*. Mål 17 har även ett fokus på finansiering, vi ska ”stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling”. Än mer konkret är delmål 17.17 som banar vägen för nya arbetsmetoder som ska säkra staters förmåga att bidra till måluppfyllelsen.

Jag väljer originalversionen eftersom den svenska översättningen tyvärr har fått en felaktig lydelse, vi ska internationellt och nationellt ”encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships**”. Det finns till och med en indikator, 17.17.1, som ska påvisa hur mycket stater investerar i samverkan som metod för en hållbar utveckling, vi ska redovisa ”amount of United States dollars committed to public-private and civil society partnerships**”.

Vilket möjlighetsfönster – Agenda 2030 och de 17 globala målen är helt enkelt en samverkansplattform för multidisciplinär och sektorsöverskridande social ekonomisk och miljömässig innovation!

Var står Sverige?

Sverige stoltserar med att vara ledande i genomförandet av de globala målen, men faktum är att knappt hälften av svenska befolkningen känner till målen. Ännu mer förvirrande är att Sverige, som redovisar målen på kommunnivå, nationellt och globalt, redovisar alla mål utom just metodmål 17. Detta trots att Sveriges nytillsatte nationella samordnare av de globala målen har i uppdrag att ”initiera och främja samverkan och partnerskap mellan olika samhällsaktörer”. 

Förvirringen tar dock inte slut här. I början av mars samlades FN:s Statistical commission för att revidera alternativt ta bort utvalda indikatorer. En av indikatorerna som helt sonika togs bort är, just det, indikator 17.17.1, alltså den enda indikator som hade kunnat lära oss något om hur vi kan utveckla och effektivisera samverkan som metod och katalysator för en hållbar utveckling. 

Det vi nu ska mäta genom indikator 17.17.1 är ”Amount in United states dollars committed to public-private partnerships for infrastructure”. I ett nafs slungas vi tillbaka till business as usual. Samverkan har härmed reducerats till en affärsrelation mellan det offentliga och privata näringslivet – ljusår från Agenda 2030:s holistiska, rättighetsbaserade, inkluderande, multidisciplinära/sektorsöverskridande, innovativa och transformativa ansats. Vart tog civilsamhället, de sociala och miljömässiga dimensionerna vägen? 

Två frågor till statsråden

Två öppna frågor till ansvariga statsråden Peter Eriksson och Isabella Lövin: Hur ser den svenska konsekvensanalysen ut, vilka hot respektive möjligheter ser ni i att det globala partnerskapet för en multidisciplinär och sektorsöverskridande finansiering av social, ekonomisk och miljömässig innovation nu har reducerats till finansiering av företag med fokus på infrastruktur? 

Slutligen. Hur ställer ni er till att en ny indikator som även inkluderar civilsamhället, inom partnerskaps- och finansieringsmål 17, förväntas vara på plats först 2025? 

Någon kanske är nyfiken på varför 17.17.1 togs bort? Ingen i hela världssamfundet vet hur man mäter partnerskap mellan offentlig sektor, privata näringslivet och civilsamhället …  

—

Globala delmål på engelska och i svensk översättning

* Delmål 17.17 i original: Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships.

Delmål 17.17 på svenska: Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.

Indikatorer på engelska och i svensk översättning

** Indikator 17.17.1 i original: Amount of United States dollars committed to public-private and civil society partnerships.

Indikator 17.17.1 på svenska: Belopp i US-dollar som anslås till offentlig-privata partnerskap och partnerskap inom det civila samhället.