Det var i förrförra veckan som de radioaktiva ämnena cesium-134, cesium-137, kobolt-60 och rutenium-103 uppmättes i Sverige. I dagsläget går det inte att fastställa ursprunget till de uppmätta värdena.

– Vi vet inte det, men det har sitt ursprung från någon typ av kärnteknisk verksamhet, eftersom detta är radioaktiva ämnen som kommer från kärnklyvning, säger Jan Johansson på Strålsäkerhetsmyndigheten.

De nivåer som uppmätts är så låga att de inte innebär någon fara för människor eller miljö.

– Vi har två system för att upptäcka strålning i Sverige, dels 28 stycken automatiska stationer och dels sex stycken luftfilterstationer som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) driver på uppdrag från oss. De här filtrerar luften och är extremt känsliga, så man kan få fram väldigt små variationer, säger Jan Johansson.

Mätresultaten kommer från stationen i Visby. I storleksordning rör det sig om mikrobecquerel per kubikmeter luft.

– För att jämföra så hade vi millibecquerel i Sverige vid tiden för Fukushima, så det är tusen gånger mindre, och då var Fukushima ändå ingen hälsorisk här i Sverige, säger Jan Johansson.

En motsvarande nivå som den i Visby har uppmätts också vid en station i Helsingfors.

– Det kan vara så att andra stationer i Sverige kommer att registrera något också. Om de gör det så kan man så småningom ringa in ungefär var källan låg. Men det är långsamma system som tar veckor på sig innan det finns färdiga resultat, så det tar ett tag innan vi kan veta.

Anledningen till att man går ut med uppgifterna trots att det inte är några farliga nivåer är att händelsen trots allt inte är vanlig.

– Det är inte något som man normalt brukar se, så vi tänker att det handlar om öppenhet, säger Jan Johansson.