I den 283 sidor långa remissen finns detaljerade förslag på regler och tidsangivelser för att jaga och döda både fåglar och däggdjur. En ambition tycks vara att förenkla och harmonisera reglerna så att det inte blir så stora skillnader mellan olika delar av landet.

De tidigare förslagen från Naturvårdsverket som kom i våras fick skarp kritik från djurrättsrörelsen. Vissa av synpunkterna har man också tagit hänsyn till.
Förslag på allmän jakt på ekorre, hermelin, mufflonfår och skarv är exempel på sådant som inte tas vidare, efter kritik från bland annat Djurens rätt. Särskilt förslaget om allmän jakt på ekorre väckte upprörda känslor hos flera remissinstanser.

Djurens rätt missnöjda

Men mycket av det djurrättsrörelsen var missnöjd med är kvar. Etolog Anna Harenius på Djurens rätt berättar att de kommer att skicka in nya synpunkter.
– Vi har kommenterat Naturvårdsverkets initiala förslag och kommer ha en liknande linje när vi kommenterar det slutliga förslaget, säger hon.

I det tidigare förslaget var Djurens rätt kritiska till att man ville tillåta allmän jakt på skogshare och kråka. Sedan 2020 är både skogshare och kråka listade som nära hotade hos Artdatabanken, vilket betyder att deras bevarandestatus är ogynnsam. Det nya förslaget innebär till råga på allt att jakttiden förlängs för skogshare och fälthare i södra Sverige. För kråka blir däremot jakttiden kortare.

Djurens rätt är också kritiska till att björktrast, nötskrika och snatterand fortfarande får jagas, även om jakttiden förkortas något. Man är även kritisk till att jakttiden på rapphöna förlängs med en månad.

Dessutom ska det fortfarande vara licensjakt på gråsäl och nu även knubbsäl, något Djurens rätt motsätter sig.

Djurens rätt är även emot att jakttider fortsatt ska få ske under parnings-, uppfödnings-, flytt- och häckningssäsong för många djurarter, och att skyddsjakt på enskilds initiativ finns kvar på många arter, trots att man då riskerar att döda för många djur, och på ett felaktigt sätt.

– De största bristerna i det här förslaget är att många arter fortfarande får jagas under sin flytt-, parnings- eller uppfödningsperiod, trots vetenskaplig evidens för att det påverkar individerna och populationen negativt. Det är ett förslag på lagstiftning som inte tar tillräckligt stor hänsyn till det djuretiska perspektivet, säger Anna Harenius.

Revolution rov också kritiska

Även antijaktorganisatonen Revolution rov kommer att lämna in nya synpunkter.
– Vi filar nu på ett remissvar till Näringsdepartementet, hälsar en representant för Revolution rov.

I sina tidigare synpunkter kritiserar organisationen bland annat att markägare och jakträttshavare ska ansvara för att jakten anpassas efter tillgången på vilt och för att viltet vårdas.
”Det blir så motsägelsefullt och helt öppet för enskilda tolkningar som kanske
inte alls kommer djurlivet till gagn”, påpekar organisationen.

”Denna formulering utgår från att varje enskild jägare av Sveriges dryga 280 000 är väl insatta och ständigt uppdaterade på såväl den närliggande men även djurens status i hela Sverige, för allt hänger ihop. Och det tror vi med största sannolikhet att inte alla jägare lever upp till.”

Revolution rov tycker att det borde vara obligatoriskt att rapportera in alla skjutna djur, och att varje jägare borde ha en rimlig kvot på hur många djur av varje art han eller hon får skjuta.

”Detta för att förhindra ren lust- och nöjesjakt på vissa arter. Dessutom borde länsstyrelserna ha tillsynsgrupper som oanmält kontrollerar jakt då och då, för att förhindra överskjutningar och illegal jakt”,

skriver Revolution rov bland annat.

Du hittar remissen hos Näringsdepartementet.

Läs också:
”Onödigt” med jakt på ekorre, Syre 4 mars 2020