På söndag delar miljöorganisationen Jordens vänner ut Greenwashpriset 2020, även kallat Sveriges minst attraktiva miljöpris. Men vad är det egentligen för skillnad på att företag bara skyltar med sitt miljöarbete och ”grönmålning”? Hur avslöjar du greenwash och vad går att göra åt saken?
Vad är greenwashing?
Företag som lovar mer än de håller i fråga om sitt miljöarbete gör sig skyldiga till grönmålning eller greenwash. Det kan handla om att framhäva små energisparande åtgärder medan lejonparten av verksamheten bidrar till stora koldioxidutsläpp.
Till exempel har representanter för norska oljebranschen beskrivit sin borrning som ”grön”, eftersom allt fler norska oljeriggar drivs på förnybar el – medan de största utsläppen från olja naturligtvis inte kommer från produktionen utan från förbränningen.
Att köttjätten Scan i sin många gånger anmälda reklam framställer svenska köttkonsumenter som ”klimathjältar” eftersom utländsk djurindustri släpper ut ännu mer växthusgaser är ett annat solklart fall av greenwash.
Vad är problemet?
Som konsument invaggas du i en falsk trygghet av att inte belasta miljön, eller kanske till och med påverka den positivt, när ditt köp i stället fortsätter att öka ditt ekologiska fotavtryck, vilket blir kontraproduktivt.
Ett annat exempel är Arlas reklamkampanj om ”Netto noll klimatavtryck”, som Konsumentombudsmannen har kritiserat eftersom texten på mjölkpaket och ost ger intrycket av att produkterna i sig inte har någon klimatpåverkan, vilket inte stämmer, och är ”vilseledande och i strid med god marknadsföringssed”, enligt Konsumentombudsmannen. Arla hävdar att klimatpåverkan är noll eftersom de kompenserar för utsläppen på annat håll.
Och där kommer vi in på en av de nominerade till Greenwashpriset 2020 – klimatkompensationsbranschen. Miljöorganisationen Jordens vänner, som delar ut priset har påpekat att bara två procent av åtgärderna som sägs klimatkompensera sannolikt håller vad de lovar, något Syre tidigare skrivit om.
Vad säger lagen?
Marknadsföringslagen tillåter inte vilseledande reklam. Vad det betyder har förtydligats när Marknadsdomstolen prövat olika fall. Bland annat att företag inte får kalla en produkt ”miljövänlig” utan att kunna styrka att den har ingen eller positiv miljöpåverkan under hela sin livscykel.
Reklamen ska kunna bedömas enkelt av konsumenten. Innehåller den påståenden som kan vara svåra att kontrollera eller förstå ställs särskilda krav på saklighet. Marknadsföringens helhetsintrycket ska basera sig på fakta, enligt Konsumentverket.
När Mercedes reklam för en ny modell innehöll formuleringen ”Äntligen en miljövänlig bil” fälldes den, eftersom påståendet att bilen skulle vara miljövänlig var svepande och inte kunde beläggas.
Hur avslöjar jag greenwash?
Miljöorganisationen Jordens vänner tipsar om några varningstecken:
• Generella påståenden som ”miljövänligt”, ”naturligt”, ”grönt” som inte styrks med fakta.
• Användning av egna eller okända miljömärkningar.
• En ”grön” produkt används som bevis för att företaget tar miljöansvar, medan kärnverksamheten fortfarande är miljöskadlig.
• Budskap som framhåller att vissa kemikalier inte ingår i produkten – trots att de inte har med produkten att göra eller varit förbjudna sen länge.
Hur anmäler jag?
Misstänker du att ett företags marknadsföring är vilseledande kan du anmäla till den statliga myndigheten Konsumentverket, enklast via hemsidans formulär ”Anmäl till Konsumentverket”, men även möjligt via epost eller papperspost.
Ta gärna ett foto eller en skärmdump av reklamen du anser är felaktig, och bifoga din anmälan, där du även ska motivera varför du anmäler, samt ange tidpunkt, datum och vilket företag saken gäller.
Enligt Konsumentverket är chansen större att ett ärende tas upp om många anmält samma sak, eller om det rör en principiellt viktig fråga. Myndigheten öppnar även ärenden på eget initiativ.
Vad händer sen?
Tas det anmälda ärendet upp och bedöms som vilseledande av Konsumentverket får företaget chans att göra en rättelse eller dra tillbaka reklamen. Sker inte det lämnas ärendet över till Konsumentombudsmannen, som kan utfärda ett förbud förenat med en straffavgift, eller stämma företaget inför Marknadsdomstolen – något de flesta företag vill undvika, eftersom en stämning i sig medför dålig reklam.
Tidigare nämnda Mercedesreklam förbjöds i Marknadsdomstolen att använda formuleringen ”miljövänlig”, med en straffavgift på en miljon kronor om det upprepas.
Fotnot: De nominerade till Greenwashpriset 2020 är Sveaskog, Svemin och klimatkompensationsbranschen. Priset delas ut på digitala bokmässan 27 september klockan 15.
