Världen största köttföretag JBS kan inte garantera att djuren inte kommer från skyddade områden i Amazonas. Det visar en ny rapport från Amnesty. Även det norska revisionsföretag som kontrollerat företagets leveranskedjor konstaterar att de aldrig undersökt några underleverantörer, och att JBS därför inte kan hävda att de är ”avskogningsfria”.
I Amnestys rapport From forest to farmland som kom förra veckan kunde man konstatera att det stora köttföretaget JBS via underleverantörer köper in djur som betat på skyddade områden i Amazonas
Själva processen kallas Cattle laundering – boskapstvätt – och går ut på att boskap flyttas från gårdar i illegala områden till mellanhänder/gårdar i legala områden för att undgå de övervakningssystem som finns.
Amnesty har kunnat dokumentera flera sådana fall och kritiserar JBS för att ha känt till problemen sedan åtminstone 2009 och för att inte ha gjort tillräckligt för att få till ett effektivt kontrollsystem av sina leverantörskedjor.
Även det norska revisionsföretaget DNV GL Business Assurance kritiserar JBS för att försöka framställa sig som mer ansvarstagande än man är. I en korrespondens med Amnesty skriver DNV GL att man inte kunnat utvärdera några underleverantörer.
”Indirekta leverantörer har inte utvärderats och förklarats avskogningsfria av DNV GL. JBS hade inte något system på plats för att spåra den indirekta leveranskedjan; därför bedömdes indirekta leverantörer inte under revisionen. Den offentliga boskapsförpliktelsen (The Public Livestock Commitment) täcker den indirekta försörjningskedjan, men JBS hade inte implementerat något system för att uppfylla detta krav”, skriver de.
JBS svarade på Amnestys frågor genom att skriva att ”Vi köper inte nötkreatur från någon gård som är involverad i den illegala betningen inom skyddade områden,” och att de har ”en otvetydig noll-avskogningstrategi i hela sin leveranskedja.” De skriver också att det norska revisionsföretaget garanterar att 99,9 procent av deras inköp möter deras kriterier kring miljö och socialt ansvar.
Men det stämmer med andra ord inte om man tar hänsyn till de indirekta köpen. På Amnestys fråga om de övervakar indirekta leverantörer så svarar företaget svepande: ”spårbarheten av hela leveranskedjan för nötkött är en branschomfattande utmaning och en komplex uppgift. ”
Olagligt bete på skyddade områden är inte bara en fråga om att skydda naturen. Amnesty beskriver också hur ursprungsfolket Uru-Eu-Wau-Wau i delstaten Rondônia upplevt hur skövlingen kommer allt närmre. I december 2019 upptäckte de hur omkring 200 hektar av deras mark – som egentligen är skyddad av brasiliansk lag – blivit avverkad och bränd.
”Vi är oroliga över de senaste invasionerna … eftersom de ökar och kommer allt närmare byarna. Vi hittade ett enormt område som nyligen avskogades. Vi såg en helikopter som sådde gräs så att de kan ta dit nötkreatur i framtiden”, sa Arauna, en av männen i Uru-EU-Wau-Wau.
Amnesty uppmanar nu JBS att ta itu med bristerna. ”JBS lyckades inte implementera ett effektivt övervakningssystem för sin leveranskedja, inklusive indirekta leverantörer. De måste kompensera för de skador som orsakats och snabbt få i bruk ett system för att undvika att detta händer igen”, säger Richard Pearshouse, chef för kris och miljö på Amnesty International.
Samtidigt lyfter man att problemet förvärras av hur myndigheterna hanterar frågan. Bland annat registreras nya boskapsgårdar av delstaten Rondônias djurskyddsbyrå IDARON, även på områden som i lag är skyddade och som ligger på områden som tillhör ursprungsbefolkningen. På samma sätt registrerades under 2019 förflyttningar av drygt 89 000 djur från skyddade områden till andra gårdar utanför skyddsområdena innan de skickades till slakt.
Detta är alarmerande, menar Richard Pearshouse.
”Hur stoppar du olagligt boskap i Brasiliens Amazonas? En bra plats att börja är att sluta att officiellt registrera gårdar i skyddade områden och sluta utfärda överföringstillstånd för boskap som flyttar från dessa gårdar. ”
