Ända sedan skolan gick över i kommunal regi på nittiotalet och lärares arbetsvillkor förändrades, har bland annat en statlig utredning visat på en ökande arbetsbörda och tidsbrist för lärare.

Och till exempel Lärarförbundets rapport från 2018, Fast i en obalans mellan krav och resurser –  en granskning av lärares arbetsbelastning och stress, visar att den här yrkesgruppen upplever en större arbetsbörda och mer stress än andra.

Lärarförbundet menar att det finns ett stort behov av att renodla läraruppdraget, rensa bort administration och genom det avlasta lärarna.

Skolverkets attitydundersökning från 2018 visar till exempel att fler högstadie- och gymnasieelever än tidigare känner sig mobbade. Och  en undersökning från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar också på en ökning  även i lägre åldrar.

Lärarstress och mobbning

Men hur hänger lärares arbetsvillkor ihop med en ökad mobbning bland elever i skolan?

Ända fram tills nu har det saknats forskning med fokus på just Sverige inom det här området. Något som tidningen Forskning & Framsteg lyfter fram i en artikel om den här nya studien från Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Över 10 000 elever och drygt 2 000 lärare på 129 högstadie- och gymnasieskolor har fått svara på enkätfrågor i undersökningen.

I de skolor där det var fler som svarade att de utsatte andra elever för mobbning, fanns det också fler lärare som uppgav att de led av tidsbrist. De var också oftare missnöjda med arbetsledningen på jobbet.

Och i just de här skolorna upplevde eleverna att det var mer sällan som lärare ingrep vid mobbning.

En av huvudförfattarna till studien, Kristiina Rajaleid, som är medicine doktor i folkhälsa vid Stressforskningsinstitutet, uppger till tidningen Forskning & Framsteg att resultaten inte är överraskande men att studien visar på problemen – från hur skolledningen fungerar till mobbning bland elever.

Rapportförfattarna skriver: ”Vi drar slutsatsen att skolor med ledarskap som ger lärare möjligheter att fokusera på sitt huvuduppdrag kan motverka mobbning bland eleverna och därför indirekt också för att främja elevhälsa.”

Icke-binär inte med

Tidningen Syre har frågat Kristiina Rajaleid varför de elever som inte har uppgett en specifik könstillhörighet, har rensats bort från undersökningen.

Unga icke-binära personer som inte följer tvåkönsnormen, kan ofta vara utsatta för mobbning. Och det gäller även för transpersoner (en del av dem ser sig som icke-binära), något som Folkhälsomyndighetens nya rapport visar.

Kristiina Rajaleid svarar i ett mail:

”I nästa version av frågeformuläret har vi lagt till ett tredje svarsalternativ för frågan om kön och kan därmed undersöka dessa frågor närmare.””

Hon förklarar närmare varför det inte finns med nu:

”Det stämmer att vi i denna studie har exkluderat svar från elever som hoppat över frågan om kön. Vi är införstådda med att icke-binära elever har en förhöjd risk att utsättas för mobbning. Denna studie fokuserar dock inte på risken att vara utsatt för mobbning utan på risken att själv mobba andra elever (”perpetration”). Vi var framförallt intresserade av faktorer på skolnivå som påverkar förekomsten av detta.”

”Elever som inte fyllde i kön i frågeformuläret kan ha gjort det av olika anledningar: för att de inte ville identifiera sig som ett av de två alternativen, ville inte svara på frågan av någon (annan) anledning, missade frågan, hann inte på grund av tidsbrist etcetera. Det vill säga; de som inte svarade är en blandad grupp som vi egentligen inte vet vilka den består av.”

”I en annan studie baserad på samma datamaterial har vi dock visat att elever som hoppat över frågan om kön i formuläret har en förhöjd risk för att utsättas för cybermobbning, länk till den andra studien här.”