I dag är det försöksdjurens dag. Att Sverige fortfarande tillåter försök på vilda djur kritiseras utomlands. Runt 1 220 tester på nya djur påbörjades varje dag under 2011–2016, enligt stiftelsen Forska utan djurförsök. ”Nya metoder kommer inte att utvecklas om inte krut läggs på det”, säger Karin Gabrielson Morton, sakkunnig.
Försöksdjurens dag instiftades för drygt 40 år sedan av den brittiska organisationen NAVS, National Anti-Vivisection Society, grundad 1875. Kampen mot djurförsök har en lång historia. Redan från början har framtagandet av vaccin varit sammankopplat med djur. Namnet vaccin kommer nämligen från latinets vacca, som betyder ko, då det första egentliga vaccinet togs fram från kokoppor i slutet av 1700-talet.
I Sverige har stiftelsen Forska utan djurförsök varit verksam sedan 1960-talet och för ett par år sedan invigdes Sveriges 3R-center. Namnet kommer från att arbetet mot djurförsök har beskrivits av brittiska forskare genom tre r – replace för att ersätta, reduce för att minska och refine för att förfina försöken.
Det nya centret bidrog till att Sverige nyligen rankades i toppen då 50 länder i världen bedömdes av Animal protection index (API) utifrån djurvälfärd och lagstiftning. Samtidigt kritiserades Sverige för att det tillåts försök på vilda djur. Att det här fortfarande utförs tester på apor är väldigt omdiskuterat.
Beslut om anslag
Inför försöksdjurens dag kontaktade organisationen Djurens rätt flera politiker för att se om de ville fortsätta satsa på Sveriges 3R-center. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva till ökade anslag. Liberalerna kommenterar att verksamheten är viktig.
Även Moderaterna och Socialdemokraterna tycker att verksamheten är viktig, men ger inget besked om ökat anslag. De övriga riksdagspartierna lämnade inget svar. Under 2020 ska det fattas beslut om fortsatt finansiering för kommande år.
Efter utbrottet av covid-19 har arbetet med att skapa ett vaccin varit högprioriterat. Många djur har utsatts för tester. Men Forska utan djurförsök menar att det skulle gå snabbare att ta fram ett vaccin med andra metoder.
Ett normalt tidsspann för att få fram ett vaccin med djurförsök är 10–15 år. Med avancerade cellmodeller och beräkningsmodeller i datorn skulle tiden kunna minskas till ett par år. Dessutom skulle utvecklade djurfria metoder bättre kunna tala om hur ett vaccin fungerar på en människa än djurstudier.
Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forskning utan djurförsök, förklarar att coronapandemin har lett till att flera djurstudier har hoppats över för att spara tid i framtagandet av ett nytt vaccin.
– Vi fick verkligen vatten på vår kvarn. Vi är säkra på att man i framtiden måste utveckla andra metoder för att garantera att få fram vaccin vid pandemier.
Ny forskning
I samband med försöksdjurens dag hade stiftelsen Forska utan djurförsök planerat ett seminarium i riksdagen. På grund av restriktionerna efter coronautbrottet hölls i stället ett webbinarium, med inbjudna forskare och riksdagsledamöter. Representanter från Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna var med och arrangerade mötet. Bland annat presenterades ny forskning från KTH och Linköpings universitet, som alternativ till djurförsök.
– Vi vill visa alla fantastiska metoder som finns inom vetenskapen. Meningen är att visa vilken enorm samhällsnytta de har. Det handlar inte bara om att bry sig om djur, säger Karin Gabrielson Morton.
En del av forskningen som presenterades för riksdagsledamöterna ska nu användas direkt i coronaforskningen. Karin Gabrielson Morton berättar att responsen från riksdagspolitikerna var positiv.
– Nu hoppas vi att politiker tar hänsyn till detta i budgeten nästa år som gäller forskningsfinansiering, och i information till myndigheter och företag.
Färre tester
Samtidigt som coronavirusets spridning har lett till fler djurförsök så har antalet tester på djur minskat inom annan forskning. Universitet och företag har lånat ut teknisk utrustning till sjukhus och bidragit med skyddsutrustning till vården. Liksom i hela samhället har också arbetsförutsättningarna förändrats då rörelsefriheten är inskränkt.
Försöksdjurens dag uppmärksammas också av flera djurrättsorganisationer, exempelvis Djurrättsalliansen som har anordnat en onlineprotest i sociala medier.
Fakta: Försöksdjur i statistiken
I snitt 12 miljoner djur används till djurförsök inom EU varje år.
I Sverige påbörjades i snitt 445 000 försök på nya djur varje år under 2011–2016. Det motsvarar 1 220 nya djur dagligen. 2017 rapporterades 324 771 användningar av försöksdjur enligt Jordbruksverket och EU:s definition.
Sveriges definition av djurförsök skiljer sig från EU:s, som skiljer sig från utomeuropeiska länder. Alla djur som används för vetenskapliga syften omfattas enligt den svenska definitionen. Lagstiftningen i EU inkluderar exempelvis inte djur i beteendestudier och fiskar som fångats i provfiske.
Möss är de vanligaste försöksdjuren, de utgjorde 68 procent av antalet 2017. Det förekommer även studier på bland annat kaniner, hundar och primater.
Grundforskning är det vanligast området, främst nervsystemet.
Källa: Forska utan djurförsök, Jordbruksverket